Det område där Stångby planeras expandera västerut är platsen för flera arkologiska fynd. Foto: Joakim Stierna
Pistolkulorna från det danska härlägret har plundringshål i sig, ett tecken på att soldaterna gjort ”patron ur”. Foto: Kennet Stark/Arkeologerna

Fler utgrävningar väntas

Stångby Efter att ytterligare fynd från det danska härlägret inför Slaget vid Lund 1676 har hittats, är det inte bara byggbolag som vill gräva i jorden.
I juni vann detaljplanen för byns planerade utbyggnad västerut, Stångby Väster, laga kraft.

Nu har kommunen ansökt hos Länsstyrelsen om fortsatta arkeologiska undersökningar av det område som kallas Stångby 5:28.
I samband med att arbetet kring en detaljplan påbörjades, genomfördes också arkeologiska undersökningar hösten 2015.
Av det 34 hektar stora område, där kommunen bland annat planerar för en park och 750 bostäder, undersöktes en bit om lite mer än en hektar.
Det är sedan tidigare känt att danske kung Kristian V slog läger med sin armé i trakterna kring Skälshög och Odarslöv öster om Stångby, en månad innan slaget vid Lund i december 1676.
När området som ska bebyggas genomsöktes med metalldetektor upptäcktes fynd som talar för att västra delen av det som var det danska härlägret ligger inom utbyggnadsområdet.

Att lägrets västra del sannolikt har pekats ut innebär ny kunskap om tiden före sammandrabbningen.
– Vi hittade ett fyrtiotal pistolkulor, muskötkulor och en och annan knapp. En del kulor hade så kallade ”plundringshål”, spår av att soldaterna gjort ”patron ur”, alltså dragit ut laddningen och kulan. Troligtvis har de tappats i jorden, berättar Håkan Aspeborg, arkeolog vid Statens Historiska Museer som deltog i undersökningen för snart två år sedan.
2006 ledde slagfältsarkeologen Bo Knarrström en arkeologisk undersökning av ett område i närheten av Skälshög och kunde slå fast att teamet hittat det danska fältlägrets östligaste flank bara några hundra meter från Odarslövs kyrka.
Även den arkologiska undersökningen resulterade i flera fynd.
– Vi hittade små pinaler från vardagen. Redskap som användes för träbearbetning och matlagning och tältpinnar av järn. Det var tjäle i marken i november 1676, berättar Bo Knarrström.
Det mest intressanta fyndet från metalldetekteringen för elva år sedan är kanske de handgranatsfragment och avtrampade hästskor som vittnar omkavalleri- och infanteristrider i det danska härlägrets absoluta närhet.
Det har gett forskarna en bättre bild av slagets slutfas, i vilket det danska lägret intogs.
Vad skulle då fler efterforskningar kunna ge?
– Det är lite tidigt att säga vad fortsatta undersökningar kan ge men kanske hittar vi latringropar och eventuellt spår av var tälten har ställts upp och hur härlägret organiserades, säger Håkan Aspeborg.

Bo Knarrström menar att det krävs en mycket systematisk metalldetektering i västra Stångby för att hitta mer än bara pistolkulor i jorden.
Han räknar med att civila föremål kommer upptäckas om arkeologerna fortsätter kartlägga området.
– Håstad by i närheten monterades ju ner av danskarna som använde materialet till att bygga upp sitt läger. Man kan förmodligen hitta en hel del skånska allmogeföremål, säger Bo Knarrström.
Ett av de största mysterierna kring Slaget vid Lund är var alla stupade begravdes. Närmare 10 000 soldater på båda sidor dödades i slaget.
Hittills har endast en massgrav hittats vid Nöbbelövs kyrka. Man vet att det är stupade från någon av striderna under det skånska kriget 1675-1679, men kan inte närmare precisera vilken.
– Vi har inte hittat 1 procent av de många som stupade i de många skånska krig som pågick under 300 års tid. Det var vansinnigt mycket folk som strök med men det har visat sig notoriskt svårt att hitta massgravar från slagfält, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Ofta är det helt slumpmässiga upptäckter, förklarar Bo Knarrström.

Det är inte bara sent 1600-tal som har lämnat spår i området.
Historiskt intresserade har ännu mer att se fram emot om arkeologerna får tillfälle att fortsätta sitt arbete väster om Stångby.
2015 års undersökningar resulterade nämligen även i fynd från förhistorisk tid.
– Vi hittade fornlämningar inom sex olika indikationsområden. Det var mest boplatslämningar från brons- och järnåldern. Men i område II hittade vi äldre boplatslämningar från jägar- eller bondestenåldern, berättar Håkan Aspeborg.
Tecken tyder på att det kan finnas megalitgravar, som dösar, på platsen.
– I dag har vi en dålig bild av hur bosättningarna såg ut norr om Lund, om man bortser från ESS-området. De flesta större arkologiska undersökningar är gjorda runt Malmö och söder om Lund. Det här är därför viktiga pusselbitar för oss, säger Håkan Aspeborg.

Dagens fråga

Längtar du till jul?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×