Halfdan Pisket. Foto: Gunilla Wedding
Halfdan Pisket. Foto: Gunilla Wedding

Skapar serier om pappans liv som flykting

Den danska konstnären och serieskaparen Halfdan Pisket har väckt stor uppmärksamhet med sin tecknade trilogi om pappans livsresa från militärfängelse i Turkiet till liv som gästarbetare och flykting i Danmark. Nu kommer de två första delarna, Desertör och Kackerlacka, på svenska.
– Jag har arbetat med tecknade serier i 15 år och försökt berätta min pappas historia många gånger, berättar Halfdan Pisket.

Halfdan Pisket

Född: 1985 i Danmark.
Bakgrund: Serietecknare, konstnär och författare som är utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Köpenhamn. Fick sitt genombrott med trilogin om sin fars uppväxt och liv. Den första delen, Desertör, kom ut i Danmark 2014 den andra, Kakerlak, 2015 och den sista, Dansker, 2016. Pisket har vunnit Politikens litteraturpris och National Arts Foundations treåriga arbetsstipendium.
Aktuell: Med de två första delarna i trilogin som kom på svenska på Kartago förlag som Desertör och Kackerlacka 12 juni. Den tredje och sista delen, som på svenska får titeln Medborgare, kommer ut i oktober i år.
Halfdan Pisket om …
… varför han vill berätta med tecknade serier: ”Jag har alltid vetat att jag ville berätta den här historien och tecknade serie kändes lagom stort. Om jag hade gjort det som film behövs det många föer människor och skulle det vara en animerade film hade det behövts minst 100 000 teckningar i stället för de 5 000 som det är nu. Sedan tycker jag om samspelet mellan text och bild i tecknade serier, att man kan vara på flera ställen samtidigt – både i huvudet på den som berättar och i verkligheten runt om också. Och man kan använda mycket referenser till både finkultur och populärkultur.”
… hur han har intervjuat sin pappa: ”Jag började med formella intervjuer där jag spelade in men eftersom han är före detta kriminell så kändes det som ett förhör för honom så det gick inte. Eftersom projektet också handlade om att vi skulle få ett närmre förhållande bestämde vi i stället att jag skulle lära honom danska och vi åt tillsammans några gånger i veckan och jag ställde frågor om hans liv. Till slut hade jag en historia men sedan behövdes mycket research också.”
… vad pappan tycker om att hans liv blivit böcker: ”Han var ju van att mina serier inte sålde så bra och kom ut i kanske 100 exemplar så det var ju något sådant han hade föreställt sig. Sedan hamnade Desertör på första sidan i alla tidningar och då tyckte han att det var jobbigt och ville bestämma en massa och ändra i det jag arbetade med men vid den tidpunkten var det färdigt och en fiktion och gick inte att ändra. Vi blev ovänner ett tag och bestämde faktiskt att inte fler böcker skulle komma ut. Han var också rädd att han skulle få problem med polisen men jag fick kontakt med en advokat som förklarade att det inte var någon risk. Till slut gick det upp för honom att det här var ett projekt jag gjort till honom och som svetsade oss samman och det bästa han vet i hela världen är ju att se mig bli framgångsrik.”

På nära 400 sidor och i över 5 000 svartvita teckningar, uppdelat på tre böcker, berättar Halfdan Pisket sin pappas livshistoria.
Trilogins första del, Desertör, tar avstamp i 50-talets Turkiet där huvudpersonen sitter i militärfängelse. Genom epileptiska anfall slungas han tillbaka i minnet till sin uppväxt i en liten by på gränsen mellan Turkiet och Armenien där livet präglades av konflikterna mellan nationaliteter och religioner. I del två, Kackerlacka, lämnar huvudpersonen Turkiet för ett liv som gästarbetare på en champinjonfabrik i Danmark. Han utvisas men återvänder som flykting under nytt namn. I den tredje och avslutande delen, Medborgare (på svenska först i höst), går han sedan allt djupare in i ett liv av kriminalitet och missbruk samtidigt som han drömmer om kärlek och familjeliv. Så småningom hittar han en väg ut och ansöker om danskt medborgarskap.

Halfdan Pisket är noga med att betona att även om det är hans pappas liv som är trilogins grund så är det här också fiktion och lika mycket en allmän berättelse om svåra integrationsfrågor.
– Böckerna handlar om flykt, integration och nationell identitet och de tre delarna tar upp tre olika problemställningar, förklarar han. I den andra delen, Kackerlacka, är det till exempel gästarbetaren men också den kriminelle invandraren som står i centrum. Jag ville gärna göra ett porträtt som gör att folk förstår att här finns samma drömmar som hos alla andra – ett liv i säkerhet och att få vara med sin familj.
Halfdan Pisket är född och uppvuxen i Danmark och började redan som 17-åring på Kungliga Konsthögskolan i Köpenhamn. Han arbetade främst med performancekonst, kontemporär konst och olika former av måleri.
– Men när min bäste vän begick självmord kunde jag inte vara på skolan längre, berättar han. Jag var också trött på de former jag jobbade i. Ett år tidigare hade jag gett ut en tecknad serie som det gick riktigt dåligt för så jag bestämde att jag ville lära mig att teckna och berätta historier från grunden. Det är 15 år sedan och jag har arbetat med tecknade serier sedan dess och också försökt berätta min pappas historia många gånger under den tiden.
Till en början handlade berättelsen om pappan mycket om ett glorifierande av den kriminella, supermaskulina mannen, ett perspektiv påverkat av den miljö, musik och de filmer som Halfdan Pisket och hans vänner växt upp med.
– Jag minns att jag säg Nicolas Winding Refns Pusher-trilogi och tänkte att jag känner det livet och jag minns att jag såg Scarface och tänkte att jag vill gärna göra något som Scarface om min far, säger han. Då var jag 22-23 år och samtidigt som jag jobbade med den berättelsen ringde min far och frågade om han kunde komma förbi. Han hade brännskador och var nästan tokig av stress för att någon som han var skyldig pengar hade skickat en torped efter honom. Då gick det upp för mig att det bara fanns ett slut på den historia jag höll på med och det var att han dog. Då släppte jag det hela.
I stället började Halfdan Pisket på en tecknad självbiografisk historia om sig själv och tiden på konsthögskolan där han tog sig stora friheter med berättelsen och vävde in symboliska element som ansiktslösa män och den grekiska Minotaurusmyten – element som går igen även i trilogin om pappa.
– Där började allt falla på plats och jag såg också hur jag skulle kunna göra historien om min far som en trilogi om varför man flyr, om gästarbetaren och om nästa generation och hur man ska passa in. Eftersom jag upplevt hur det är att växa upp i en miljö där man inte har någon röst ville jag också göra en berättelse som var så omfattande att den inte gick att ignorera.

När formen fallit på plats tog arbetet med de tre serieromanerna totalt fyra år. Ett år att skriva det textmanuskript som böckerna bygger på och sedan ytterligare tre år för tecknandet av själva berättelsen – ett år per bok.
– Här finns över 5 000 teckningar och jag arbetade väldigt disciplinerat, åtta timmar varje dag måndag till fredag och fritt på helgerna – om jag hunnit så långt som jag måste. Varje sida tog ungefär en dag att teckna.
Samtidigt som Halfdan Pisket arbetade med den första boken hade han också ett halvtidsjobb som skogsarbetare men bestämde sig så småningom för att säga upp sig.
– Jag kände att det här var sista chansen om jag skulle berätta den här historien, säger han bestämt. Det var antingen nu eller så fick jag ge mig på något annat. Så fick jag ett arbetsstipendium på 100 000 till första boken och när den var klar fick jag ett arbetsstipendium på tre år för att slutföra de andra delarna.
Halfdan Piskets trilogi är än så länge översatt till franska och holländska och den 12 juni kom de två första delarna på svenska. Den tredje kommer först i höst. I Danmark har utgivningen väckt stor uppmärksamhet och Halfdan Pisket har ägnat nästan ett år åt att ge intervjuer och prata om böckerna.

Varför tror du böckerna fått så mycket uppmärksamhet?
– Jag tänker att det beror på att det finns en brist på seriös politisk konst som först och främst är konstnärlig och sedan politisk. Sedan upplever väl folk dem som mer autentiska eftersom det finns en verklig historia i bakgrunden och så tar de upp en problematik som det skrivs mycket om i medierna och som är minst lika aktuell nu som när jag började arbetet.
Projektet med att berätta pappans livshistoria har varit en stor del av Halfdan Piskets liv länge och nu när det är avslutat känns det tomt medger han.
– Först tyckte jag att det var skönt och jag hade gjort en lång lista på saker jag skulle göra. Men efter ett tag visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med mig själv. Jag saknade rutinerna och disciplinen och var beredd att gå tillbaka och börja arbeta.

Har du något nytt projekt på gång?
– Jag arbetar på en ny tecknad serie men ska nog inte prata om den innan jag är säker på vad det blir. Det gjorde jag inte med trilogin heller.

Halfdan Pisket

Född: 1985 i Danmark.
Bakgrund: Serietecknare, konstnär och författare som är utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Köpenhamn. Fick sitt genombrott med trilogin om sin fars uppväxt och liv. Den första delen, Desertör, kom ut i Danmark 2014 den andra, Kakerlak, 2015 och den sista, Dansker, 2016. Pisket har vunnit Politikens litteraturpris och National Arts Foundations treåriga arbetsstipendium.
Aktuell: Med de två första delarna i trilogin som kom på svenska på Kartago förlag som Desertör och Kackerlacka 12 juni. Den tredje och sista delen, som på svenska får titeln Medborgare, kommer ut i oktober i år.
Halfdan Pisket om …
… varför han vill berätta med tecknade serier: ”Jag har alltid vetat att jag ville berätta den här historien och tecknade serie kändes lagom stort. Om jag hade gjort det som film behövs det många föer människor och skulle det vara en animerade film hade det behövts minst 100 000 teckningar i stället för de 5 000 som det är nu. Sedan tycker jag om samspelet mellan text och bild i tecknade serier, att man kan vara på flera ställen samtidigt – både i huvudet på den som berättar och i verkligheten runt om också. Och man kan använda mycket referenser till både finkultur och populärkultur.”
… hur han har intervjuat sin pappa: ”Jag började med formella intervjuer där jag spelade in men eftersom han är före detta kriminell så kändes det som ett förhör för honom så det gick inte. Eftersom projektet också handlade om att vi skulle få ett närmre förhållande bestämde vi i stället att jag skulle lära honom danska och vi åt tillsammans några gånger i veckan och jag ställde frågor om hans liv. Till slut hade jag en historia men sedan behövdes mycket research också.”
… vad pappan tycker om att hans liv blivit böcker: ”Han var ju van att mina serier inte sålde så bra och kom ut i kanske 100 exemplar så det var ju något sådant han hade föreställt sig. Sedan hamnade Desertör på första sidan i alla tidningar och då tyckte han att det var jobbigt och ville bestämma en massa och ändra i det jag arbetade med men vid den tidpunkten var det färdigt och en fiktion och gick inte att ändra. Vi blev ovänner ett tag och bestämde faktiskt att inte fler böcker skulle komma ut. Han var också rädd att han skulle få problem med polisen men jag fick kontakt med en advokat som förklarade att det inte var någon risk. Till slut gick det upp för honom att det här var ett projekt jag gjort till honom och som svetsade oss samman och det bästa han vet i hela världen är ju att se mig bli framgångsrik.”

×