Görel Cavalli Björkman. Foto: Stefan Tell
Copyright/foto: Per Myrehed

Så här ska en konstnärsbiografi skrivas

BOK
Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén – Liv och verk
Författare: Görel Cavalli-Björkman
Förlag: Albert Bonniers

recension/litteratur

Få konstnärsäktenskap har blivit så stötta och blötta, analyserade och penetrerade som det mellan Sigrid Hjertén (1885-1948) och Isaac Grünewald (1889-1946). Som elever till Matisse bildade de spjutspetsen av 1910-talets svenska avantgarde. Såväl tillsammans som var för sig skandalomsusade, utskällda, förhånade. Han dessutom offer för eskalerande antisemitiska strömningar, hon för tilltagande ohälsa, såväl psykiskt som fysiskt.

I litteraturen har Isaac Grünewald framställts som den konstnärligt och socialt sett klarast lysande stjärnan medan Sigrid Hjertén, som i hela sitt liv signerade sina verk just Hjertén, uppfattades som ett osjälvständigt bihang, i pressen konsekvent omtalad som fru Grünewald. Först vid hennes konstnärliga genombrott 1936 kom det slutliga erkännandet av konstnärssignaturen Hjertén och då hon inte längre hade ork att fullt ut glädja sig åt det.

I den nyutkomna biografin över Sigrid Hjertén gör konstvetaren Görel Cavalli-Björkman upp räkningen med den tidigare historieskrivningen, där det manliga perspektivet varit förhärskande och närmast per automatik nedvärderat Sigrid Hjertén.
Det betyder dock inte att Cavalli-Björkman valt ett feministiskt genusperspektiv – tvärtom har hon uppenbart bemödat sig om att förhålla sig helt neutral i frågan om manligt-kvinnligt när det gäller Isaacs respektive Sigrids konstnärskap. Resultatet har blivit en lysande genomgång av ett fascinerande och tragiskt konstnärsliv (snarare än kvinnoöde) där Isaac hela tiden – också när han under långa tider är frånvarande – är närvarande som part i en ständigt pågående dialog, som konstnärskollega, som en med tiden alltmer bekymrad och oroad äkta man – låt vara att han tidvis tycks ha levt två parallella liv.

Bakom boken döljer sig en tålamodsprövande forskarbragd. Med sitt stora kunnande om det tidiga 1900-talets svenska och internationella konstscen och dess olika aktörer som skickligt nedtecknad fond, levandegör Cavalli-Björkman Hjerténs liv främst med hjälp av bevarade primärkällor (brevarkiv, sjukjournaler, pressklipp, samtal med efterlevande släktningar) men också genom mödosamma rekonstruktioner av de perioder som inte omfattas av primärkällorna.
Till de senare hör i första hand barn- och ungdomsåren i Sundsvall och Stockholm, då Sigrid bland annat lärde känna arkitekten Ragnar Östlund som blev hennes viktigaste länk till konsten och till utbildningen till textilkonstnär vid Högre Konstindustriella skolan.

Resultatet av Cavalli-Björkmans forskning och rekonstruktioner har blivit en 300-sidig bladvändare som det är svårt att lägga ifrån sig. Som läsare tycks man befinna sig mitt i handlingen. Man tar del av bekymmer för ateljéer, bostäder, utställningar, tävlingar och ekonomi och inte minst: glädjen över sonen Iván. Ibland, framför allt när det gäller längre citat ur mycket intima brev från Isaac till Sigrid, tilldelas läsaren närmast rollen av en voyeur.
Men de många citaten rätar onekligen ut många av frågetecknen runt det berömda paret. I den kronologiska framställningen väver Cavalli-Björkman in ingående analyser av Sigrid Hjerténs konstnärskap. Följer henne från fauvismen i Matisses anda, till 20-talets större saklighet och in i 30-talets sjukdomskonst. Lyfter fram det ur skuggan av Isaacs konstnärskap, poängterar dess självständighet och koloristiska lyskraft vilket också kritikerna slutligen – 1936 – tvingas erkänna. Plötsligt hamnar Isaac i skuggan av Sigrid och han suckar (citerat ur J.P.Hodins Isaac Grünewaldbiografi från 1949) ”Konstigt – nu använder man Sigrid att slå mig i huvudet med”.

Som nämnts var Sigrid Hjertén för sjuk för att kunna njuta av framgången. Med stor finkänslighet följer Görel Cavalli-Björkman henne under åren som följer till dess att hon till följd av en misslyckad lobotomi avlider den 29 januari 1948. Med saknad lägger jag boken ifrån mig. Just så här ska en konstnärsbiografi skrivas.

BOK
Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén – Liv och verk
Författare: Görel Cavalli-Björkman
Förlag: Albert Bonniers

Webb-tv kultur

×