Evelina Stenbeck. Foto: Privat

Blir doktor i poesi som politik

Fyra frågor Kulturredaktionen ställer fyra frågor till tidningens lyrikkritiker Evelina Stenbeck som disputerar vid Språk- och litteraturcentrum på Lunds Universitet lördag 10 juni. Avhandlingen har titeln ”Poesi som politik. Aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad” och ges också ut som bok av Lundaförlaget Ellerströms 11 juni.

Vad fick dig att välja just detta ämne för din avhandling?
– Jag har alltid varit nyfiken på hur litteraturen och samhället samverkar med varandra och hur denna förbindelse ser ut. Under det att jag förberedde min forskningsansökan hade jag på allvar börjat intressera mig för samtidspoesin. När jag började leta efter böcker som handlade om just detta upplevde jag ett tomrum på bokhyllorna. Jag bestämde mig då för att själv skriva den studie som att jag sökte. Jag var intresserad av om poesin av idag hade förvaltat arvet från det politiserade 1960- och 70-talet, och i så fall hur? Jag var också angelägen att få pröva teorin om litteraturens performativitet – den som sätter fokus på litteraturens verkanskraft – mot ett material som den samtida poesin.

Hur länge har du arbetat med boken/avhandlingen?
– Jag påbörjade min forskarutbildning i september 2011, men tiden som doktorand är ju också till för att utforska akademiens alla mysterier. Under utbildningen har jag därför förutom att skriva på avhandlingen undervisat, gått fördjupningskurser, varit på forskningsutbyte i Frankrike och varit aktiv inom de olika styrelserna och nämnderna som fakulteten och institutionen består av.

Är det intressant läsning även för den som inte är litteraturvetare?
– Absolut! Det inledande kapitlet är naturligtvis anpassat efter den akademiska form som en avhandling ändå måste rymmas inom, men jag har försökt att vara så klar och tydlig som jag kan och inte krångla till det i onödan. Analyskapitlen kan nog intressera de flesta som tycker att det är spännande med poesi och politik, och särskilt de som är sugna på att fördjupa sig i Athena Farrokhzads och Johannes Anyurus författarskap. Min förhoppning är att högstadie- och gymnasielärare kan ha användning av boken, för jag vet att både Farrokhzad och Anyuru har en stor yngre läskrets.

Hur går du vidare som litteraturvetare, forskare och författare efter detta?
– Jag ska söka forskningsmedel för en post-doc, undervisa lite grann till hösten och fortsätta skriva! En forskarutbildning i litteraturvetenskap är till viss del också en utbildning i att lära sig sammanställa och organisera ett stort material, och presentera det i skriftlig och muntlig form. Kort sagt, jag tycker att jag har lärt mig mycket om vad det innebär att skriva en bok. Vad nästa arbete ska handla om behåller jag för mig själv i det här skedet, men jag är fortsatt nyfiken på författaren som en viktig del av samhället.

×