Här blommor Gravenstein.
Äppelblomssafari på Kiviks musteri.
Äppelblomssafari på Kiviks musteri.
Här blommor Gravenstein.
Guiden heter Maria Skarped.
– De äldsta träden vi har här planterades 1904 och de bär fortfarande frukt, sa guiden Maria Skarped. Foto: Jari Markkanen
– Var rädd om era bin och humlor, manade Maria Skarped när hon visade bikupor.
Så här ser humlornas bon ut.
Maria Skarped guidade på Kiviks musteris äppelblomssafari i helgen.
En modern odling ser annorlunda ut än den gamla, traditionella.
Marie Skarped visade olika sätt att fånga och lura skadeinsekter på ett biologiskt sätt.
Blommande, modern odling. På Kiviks musteri är de Rubinstar och Discovery.
En modern odling ser annorlunda ut än den gamla, traditionella.
Här blommor Gravenstein.

Äppelriket i full blom lockar till besök

FRÖJD Ett tjugotal gäster guidades runt i ett rosavitt blommande hav av äppelträd på Kiviks musteri, sittande i en vagn som drogs i maklig takt av en traktor med Mats Lundberg vid ratten medan guiden Maria Skarped berättade om äppelodlingen.

Kiviks musteri arrangerade fyra äppelblomssafarier i helgen och de var fullbokade som tidigare säsonger.
– De äldsta äppelträden vi har här planterades 1904 och de bär fortfarande frukt, sa Maria Skarped.

Gästerna fick en snabbkurs om äppelträd, allt från beskärning till olika äppelsorter för att få bättre frukt hemma.
– Vi hyr in bin från en ung man som jobbar som datatekniker och vi får bara snälla, flitiga bin, påpekade Maria Skarped.
– Om det ska bli ett runt och fin äpple så måste alla fem ståndarna bli berörda av bina, sa hon.
Maria Skarped gav också många handfasta tips om bekämpning av skadeinsekter med ekologiska knep och feromoner, ympning och hur man ska sköta träden och hantera frukterna.
– När ni plockar äpplet ska ni trycka upp det och vrida försiktigt och är det moget så släpper det. Det ska absolut inte dras av, för då skadar ni den yttersta toppen där ämnet för nästa år sitter, för i juli månad har träder redan bestämt vilket frukt som det ska få nästa sommar, förklarade hon.

Det blev några stopp bland äppelträden i den gamla odlingen från 40-talet med omkring 600 träd och i den moderna som arrenderades förra året.
– Man frösatte starkväxande träd på det gamla sättet att plantera träd på, sedan kapade man av mittenstammen och lät de understa grenarna växa ut. Här ser ni ser att alla är skålformade i botten för att få luft och sol i mitten så att man får bort fukt som kan leda till svamp som angriper trädet, förklarade hon.

Maria Skarped berättade att i en modern, kommersiell odling står äppelträden cirka tio meters avstånd från varandra och att en sådan odling har minst 2 500 träd per hektar.
– Här har vi rubinstar och discovery. Det sistnämnda vill jag gärna kalla för det gamla svenska namnet, det är rödnos, sa Maria Skarped.
– Någon gång nästa vecka får vi blenheim till vår nya odling. Nya träd är fyra år gamla när de kommer till oss och de flesta är från Holland, förklarade hon.

Hon berättade att en odlare måste ha minst tio hektar äpplen för att någorlunda klara ekonomin.
– Det är en dryg investering att bli äppelodlare, för det tar cirka sju år innan man är i gång.
– Ett bra år för en äppelodlare innebär 40 ton per hektar, för en ekologisk odlare är det mellan 25 och 30 ton. Vad man väljer beror just på ekonomin.

Det blev också prat om utländska kontra svenska äpplen.
– När vi köper svenska, ekologiska äpplen så vet ni vad vi får. Det vet vi inte alltid med de billigare, utländska, påpekade hon.
I höst arrangeras åter äppelsafari och då bland mogna äpplen.

×