Statyn på Finlandiastationen i Sankt Petersburg föreställer Lenin i kostym och lågskor, kanske de som inköptes på PUB i Stockholm den 13 april. Men Lenin var aldrig på PUB. Han hade inte tid och skickade ”provdockan” Nils Björkman istället.Foto: Historiska media
Färden från Schweiz till Petrograd tog åtta dagar och drygt 300 mil avverkades. Genom Tyskland hade sällskapet om 32 personer flera vagnar och salonger. Genom Sverige och Finland var vagnarna enklare. Bild: Historiska media
Den 12 april väntade ett dignande smörgåsbord på Savoy i Malmö. Lenin, som i princip var den enda som inte varit sjösjuk på överresan, åt ej av maten. Han ville bara tala politik. Foto: Lena Breitner
Den enda bild som finns från resan 1917 är från Kungsgatan i Stockholm. Lenin med paraply i hand ses tala med Ture Nerman.Bild: Historiska media
Berömda personer behöver inte ha bott på Savoy för att hamna på hotellets namnskylt. Lenin besökte restaurangen men åt ej av maten. Bild: Historiska media
Lenin befann sig i Schweiz när han i april 1917 fick fri lejd genom Tyskland för att återvända till Ryssland och ta makten. Kartan är från Centralstationen i Malmö. Foto: Lena Breitner
Färden från Schweiz till Petrograd tog åtta dagar och drygt 300 mil avverkades. Genom Tyskland hade sällskapet om 32 personer flera vagnar och salonger. Genom Sverige och Finland var vagnarna enklare. Bild: Historiska media

Åt inte ens det historiska smörgåsbordet på Savoy

Malmö Den 12 april är det 100 år sedan Lenin kom till Skåne. Myterna om den berömda resan till Petrograd tycks oändliga. Visst var Lenin på Savoy, men smörgåsbord åt han inte. Sällan påpekas att han var hemlig tysk agent.

I bokhyllan står en östtysk reseguide. 1979 fanns fyra sevärdheter i Sassnitz:
Den nya färjeterminalen, minnesplatsen för fascismens offer samt två minnesplaketter över ”Lenins resa på färden från Schweiz över Tyskland, Sverige och Finland till Petrograd i april 1917”.

Kulten kring Lenin frodades bakom järnridån. Världens första Lenin-staty restes 1926 och pryder fortfarande Finlandstationen i Sankt Petersburg. Hit kom Lenin den 16 april efter åtta dagars resa från Zürich.
I ”Stor var Lenin … En massmördare och hans statskupp” (Hjalmarson & Högberg 2017) berättar journalisten Kjell Albin Abrahamson att Sovjet haft 1 800 Leninstatyer. De flesta är borta.

Bakom järnridån odlades Leninkulten. Inför 50-årsminnet av resan 1917 försökte sovjetiska diplomater få till plaketter på platser Lenin besökt, berättar historikern Catherine Merridale i sin bok ”Lenins resa – vägen till revolutionen 1917” (Historiska Media 2017). Kampanjen blev inte framgångsrik i Väst.
Merridale reser i Lenins spår. En receptionist på Savoy i Malmö vet inte ens vem Lenin är.
– Du menar John Lennon?
Namntavlan i hotellfoajén är fylld av berömda gäster. Lenin är bara en i mängden. Genuint välkommen var han inte heller. Högerledaren och utrikesministern Arvid Lindman bidrar med 100 kronor i reskassa (i dagens penningvärde knappt 3 000 kronor) för att snabbt få ut Lenin ur landet.

Socialisterna skrämde. Abrahamson påminner i sin bok om socialistkonferensen i Stockholm 1906 där Lenin tog upp frågan om ”ex”, det vill säga expropriation eller på ren skär svenska stöld och bankrån för att finansiera partiarbetet.
På bara tre år genomförde socialisterna 1100 bankrån bara i Kaukasus!
Vad Abrahamson även borde noterat var att Sveriges enda tågrån, det mellan Staffanstorps och Djurslöv 1907, var ett verk av ungsocialister i Malmö med syfte att samla in pengar för inköp av vapen och ammunition.

Som av en händelse råkade Lenin och 200 ryska, baltiska och polska socialister besöka Malmö samma vår som postiljonen sköts och fick men för livet.
Året därpå sprängdes strejkbrytarskeppet Amalthea i Malmö, också det ett dåd i socialismens namn med en död och många skadade.

Bolsjevikernas våldsbenägenhet var något den tyska underrättelsetjänsten fick upp ögonen för.
1915 befann sig Tyskland i ett tvåfrontskrig de ville snirkla sig ur. Bolsjevikerna ansågs kunna destabilisera Ryssland och tvinga fram en separatfred. Uppemot en miljard kronor i dagens penningvärde pumpade tyskarna in i partikassan fram till 1917.
När februarirevolutionen inleddes och tsaren abdikerade satt Lenin i Zürich långt från händelsernas centrum. I början på april avtalade han med tyskarna om fri lejd mot löfte om att avsluta kriget.

När Lenin och ett trettiotal revolutionärer lämnade Zürich den 9 april stod ryssar och skrek ”spion” och ”förrädare” på perrongen. De hade rätt. Lenin var att betrakta som tysk hemlig agent. Genom sin statskupp skulle han komma uppfylla sitt avtal om separatfred.
– Lenins inresa i Ryssland har lyckats. Han fungerar helt i enlighet med våra önskemål, rapporterade tyska underrättelsetjänsten i Stockholm den 17 april 1917.
Resan genom Tyskland skedde i många och fina vagnar. För visa distans till fienden Tyskland har det hävdats att tåget var plomberat. Det närmaste plombering man kom var två vita kritstreck som Lenin ritat på golvet. De tyska vakterna instruerades att ej överträda dem.
Till Trelleborg anlände bolsjevikerna den 12 april. Stadens borgmästare höll tal innan revolutionärerna femton minuter efter ankomsten hastade vidare till Malmö.
På Savoy hade personalen dukat upp ett generöst svensk smörgåsbord, som Lenin ignorerade. Han ville bara tala politik medan de andra gästerna länsade borden, berättar Merridale. Därefter satte sig sällskapet på nattåget mot Stockholm.
Kanske är det inte konstigt att Lenin inte är särskilt ihågkommen i Malmö. Vad finns det att minnas – egentligen?

Läs mer:

Dagens fråga

Kommer du att fira mor på mors dag?

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×