Rött och röda mattan rullas ut. Rött innehåller också Rödluvan och vampyrer. Foto: Yvonne Erlandsson
Vitt var den färg som förvånade Ben Wright mest med sin rikedom av associationer. Foto: Yvonne Erlandsson

Hela färgspektrat får liv på scen

När koreografen Ben Wright hittade sin morfars gamla akvarellmålningar och noteringar om färgteorier föddes idén till Spectrum. På lördag den 25 februari är det premiär på Skånes Dansteater. Genom vitt, rött, gult, grönt, blått, brunt, lila, rosa, orange, grått och svart får publiken dyka in i en värld av färger, dans, ord och associationer.

”Hur kan vi konfrontera vår rädsla utan att bli överväldigade av den? Vad har ett djupare värde i hjärtat än fruktan. Kärlek. Det här är en tid för kärlek. Det här är en tid för medkänsla”.
Orden – fast på engelska – ingår i den röda delen av Spectrum. Varje färg har fått texter och även sånger skrivna av Jules Maxwell.

Idén till Spectrum har Ben Wright haft sedan 2013.
– Det var då jag hittade min morfars anteckningar från 1952, berättade Ben Wright vid ett pressmöte på Skånes Dansteater på tisdagen.
Bens morfar var amatörmålare och hade gjort personliga anteckningar om sina associationer till färgerna. Morfaderns ord och tankar berörde på djupet och Ben Wright började fundera på att samla associationer och mening i varje färg i ett dansverk. Under arbetet har det visat sig att det finns mycket att hämta och han har fått göra ett urval.
– Det är nästan som en bilderbok, som en visuell antologi, säger han.

Ben Wright har dykt ned i färgteori och filosofi kring färger.
– Vi börjar i ett mörkt rum, där Newton först upptäckte spektrum och kommer tillbaka till svart. Det är ett vitt rum som förlorar all färg och blir svart på slutet, säger han.
Han beskriver att verket rullar på som en film.
– Varje sektion inleds med ett ikoniskt konstverk, först ut är Jasper Johns White Flag. Morfar tyckte mycket om Rembrandt och impressionisterna. Spectrum har nästan blivit som en version av mitt eget skissblock. Jag ritar hela tiden och det är som ett visuellt skissblock av idéer.
Som i Ben Wrights alla verk involverar Spectrum en kombination av många olika element.
– Jag känner att för mig handlar detta stycket om livet, med alla sina motsägelser. Och jag känner att i den värld där vi lever i dag är det svårt att inte referera till det som händer. Så det kommer att vara små instick, men jag försöker hålla det hela öppet så att folk själva kan tolka.
När dansarna i fredags hade ett genomdrag av hela stycket kändes det speciellt för koreografen.
– Som om hela ens liv passerade förbi i snabba tillbakablickar.

Att koordinera alla delar i stycket har varit ett stort arbete. Mycket händer backstage. Det är mycket rekvisita och kostymer.
– Det är en utmaning, men jag tror inte på att inte utmana sig. Jag tycker om krocken som alltsammans är. I min hjärna ser jag alltid allt i flera lager. Det är faktiskt som att måla, säger Ben Wright.
Att Spectrum blivit just som det nu är beror på att det skapats just nu och med de här människorna, menar Ben Wright.
– Det finns inte en chans att jag hade kunnat göra detta i Storbritannien. Så det känns fantastiskt att få göra det här,
Dansarna har själva tagit fram en stor del av rörelsematerialet. Peter Jansson beskriver arbetet med Spectrum som ett där dansarna fått stor frihet.
– Vi får en uppgift, vi utforskar den själva och i grupper, vi delar med oss och ser vad vi har gjort och vi filmar. Sedan har vi en dialog, beskriver Peter Jansson.
Processen där Spektrum växer fram fortsätter ända till lördag när det är premiär, lovar Ben Wright.
– Det ger oss lite mer andrum, säger han.
Fakta: Spectrum ges på Skånes Dansteater i Malmö 25 februari – 8 april, på Kungsbacka teater 23 mars, på Staatstheater Mainz 26 mars och på Dansens hus i Stockholm 20-21 april. Dansare är Anna Borràs, Brittanie Brown, Kit Brown, Peter Jansson, Belinda Nusser och Sindri Runudde. Danspraktikanter Carla Bonsoms Barra och Tiemen Stemerding.

Webb-tv kultur

×