Förvaltningschefen Tomas Ringberg, Bun-ordföranden Lena Rosvall (S) och kommunalrådet Susanne Meijer (S) presenterade skolutredningen.Foto: Jonas Karlsson
Nya orosmoln har dykt upp vid horisonten för De la Gardieskolan i Västerstad. Kommunen har planer på att göra om skolan till en renodlad förskola, och flytta all undervisning och fritidsverksamhet till Östraby. En utredning om detta ska genomföras.Arkivbild

Byskolorna kan läggas ner

Hörby Alla fyra byskolorna i Hörby kommun – Kilhults skola, Långaröds skola, Östraby skola och De la Gardieskolan i Västerstad – riskerar nedläggning.
Det är ett av fyra scenarion som finns med i skolutredningen, som lades fram i går.

Skolkartan kan komma att ritas om helt i Hörby kommun.
Idag finns det sju kommunala grundskolor – tre i Hörby tätort och fyra på landsbygden. Men flera av skolorna är gamla och slitna, och investeringsbehoven är stora.

För att få allt i toppskick behöver kommunen lägga 500-600 miljoner kronor under en tioårsperiod, visar lokalförsörjningsplanen.
– Det är vad det kostar att behålla nuvarande skolstruktur. Stora investeringar behöver göras, säger Tomas Ringberg, chef för kultur,- fritids och utbildningsförvaltningen.
En skolutredning har genomförts för att belysa om det går att minska antalet skolor, och vilka följderna av det skulle bli.
– Målsättningen är att det ska vara lika rättigheter för alla elever vart man än bor i kommunen. Vi vill vara en bra skolkommun, säger kommunalrådet Susanne Meijer (S).

KPMG, som har gjort skolutredningen, skissar på fyra olika scenarion i rapporten.
Scenario 1: Ingen förändring i skolstrukturen. Alla byskolorna får vara kvar. Två nya skolor byggs i Hörby som ersättning för Frostaskolan och Georgshillsskolan. Kilhults skola, Långaröds skola och Östraby skola totalrenoveras.
Scenario 2: De la Gardieskolan i Västerstad slås ihop med Östraby skola. Östraby skola får cirka 110 elever och totalrenoveras och byggs till.
Scenario 3: De la Gardieskolan i Västerstad och Långaröds skola slås ihop med Östraby skola, som får 185 elever.
Scenario 4: Byskolorna försvinner. Tre större skolenheter med 400-700 elever per skola ställs i ordning i Hörby tätort.
Susanne Meijer betonar att det inte finns några färdiga förslag ännu. Skolutredningen ska diskuteras ingående politiskt och det ska även genomföras en medborgardialog.

– Ett inriktningsbeslut bör kunna tas i januari nästa år. Någon form av förändring blir det om vi ska kunna leverera det medborgarna har rätt att kräva, säger Susanne Meijer.
– Vi kommer att fokusera på hela Hörby kommun, och inte endast på centrum, tillägger hon.
– Vi vill lyfta fram hur vi får bästa skolan för eleverna och en bra arbetsmiljö för personalen, förklarar Lena Rosvall (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Tomas Ringberg säger att små enheter ofta är dyrare i drift per elev än de större enheterna.

– Kommunen står inför ett vägval. SKL:s definition av en liten enhet är en skola med 200 elever. I Hörby kommun har de små enheterna bara 50-60 elever. Våra små skolor är exceptionellt små ur ett nationellt perspektiv.
– Att vi nu har ett ordentligt och objektivt diskussionsunderlag är positivt när det handlar om svåra vägval som måste göras, säger Tomas Ringberg.
Mer än var femte elev som gick ut nian i Hörby saknade behörighet till gymnasiet 2016.
– Vi måste allvarligt fundera över om vi använder resurserna på mest effektiva sättet, säger Tomas Ringberg.

Läs mer:

Dagens fråga

Firade du lucia?

Loading ... Loading ...
×