På måndagen var det premiär för Malmö Dockteaters nya föreställning Skvalpet. Foto: Malmö Dockteater
Skvalpet. Foto: Malmö Dockteater
Skvalpet. Foto: Malmö Dockteater

Lyckad metateater i charmigt miniformat

recension/scen

SCEN
Skvalpet
Ett ultrarealistiskt dockkammarspel för vuxna i skala 1:18
Idé, koncept & på scen: Erik Holmström
Regi: Erik Holmström & Andrea Edwards
Scenografi: Johan Bergman
Scenografi i scenografin: Sören Brunes
Musikkomposition: Cecilia Nordlund & Lotta Wenglén
Attributmakeri: Sofia Andersson. Producent: Anna Jonsson Björck
Kostym: Sandra Haraldsen
Dockhuvuden: Ida Mira Johansson
Premiär på Malmö Dockteater (Underverket), måndag den 9 januari 2017

Malmö Dockteater gör något i Sverige så pass ovanligt som dockteater för vuxenpublik, en genre som ibland också benämns figurteater. Jag var på premiären för Malmö Dockteaters nya föreställning Skvalpet i Underverkets fullsatta lokal på Sofielund.

Svalpet är en pjäs som knyter an till denna dockteaters debutföreställning Funktionell dumhet, en dramatisering av sociologen Roland Paulsens bok Vi bara lyder – en berättelse som arbetsförmedlingen. Då handlade det om Arbetsförmedlingen och pjäsen baserades på Paulsens intervjumaterial. Den gången var dockorna i skalan 1:2.
I Skvalpet är skalan 1:18 vilket innebär att Erik Holmström för runt de små dockorna i en miniatyrvärld. Han gör också samtliga rollfigurers röster. Allt i en regi som han själv skapat tillsammans med Andrea Edwards.
Det blir lite som att se en vuxen leka på barns vis med plastfigurer eller dockor. Skenet bedrar dock en smula. Visst är det lekfullt men Erik Holmström har ett manus att följa och själva pjäsen är synnerligen realistisk och verklighetsförankrad.

Det rör sig faktiskt om ett slags metateater som skildrar hur det går till när en vanlig teaterföreställning ska arbetas fram. Därför finns det i pjäsen en pjäs som också heter Skvalpet.
Pjästiteln anspelar på ett uttalande från 2014 av den dåvarande generaldirektören för Arbetsförmedlingen, Angeles Bermudez Svankvist. Med Skvalpet avsåg generaldirektören ”lågpresterande människor som både är halta, lytta, psykiskt sjuka, blinda, döva, rullstol, knäpp fast det inte syns, snygga med opererade tuttar som bara tycker om sin kropp”.
Rollfiguren/dockan Erik Högström ska i pjäsen ordna intervjuer med olika personer som motsvarar den kategoriseringen och inte anses platsa på arbetsmarknaden. Sedan börjar processen då han tillsammans med övriga teaterarbetare, skådespelare, scenograf, producent med flera, ska göra en samhällskritisk pjäs.

Eftersom det är ett kollektivt arbete som skildras uppstår också en rad diskussioner och konflikter. Det är dessa som ger ett slags spänning åt en annars ganska händelsefattig historia. Ur ett slags sidoperspektiv kan den verklige Erik Holmström undersöka de situationer som dockan Erik hamnar i och de val han tvingas göra. Det ger en existentiell dimension åt det hela.
Därtill gestaltas hur individer fungerar i grupp och den dynamik som uppstår. Även om detta är en allvarlig lek så finns det mycket humor i dialogen. Det är ganska tätt mellan skratten. Kanske finns det ett visst mått av igenkänning också eftersom många av de konflikter som uppstår inte enbart kan relateras till teaterarbetet.

Utöver att detta också blir en undersökning av hierarkiska förhållanden i teatervärlden, med skarp blick för genusfrågor, så finns det samhällskritiska stoffet som dockorna/skådespelarna ska framföra på scenen. Det låter kanske komplicerat, men i praktiken fungerar det hur tydligt som helst.
Efter en lite trevande inledning får Erik Holmström grepp om handlingen och sedan är det omöjligt att motstå dragningskraften från den miniatyrvärld som utgör en spegling av den stora världen.

På samma vis som den lilla mystiska musrestaurangen som öppnade på Bergsgatan i Malmö lyckades charma en hel värld så har Skvalpet ett slags oemotståndlig förmåga att fascinera. Ett par överraskningar väntar också på slutet.
Pjäsen är egentligen aningen för utdragen, några scener hade med fördel kunnat strykas. Det vägs dock upp av de smått magiska illusionsnumren som avslutar.

SCEN
Skvalpet
Ett ultrarealistiskt dockkammarspel för vuxna i skala 1:18
Idé, koncept & på scen: Erik Holmström
Regi: Erik Holmström & Andrea Edwards
Scenografi: Johan Bergman
Scenografi i scenografin: Sören Brunes
Musikkomposition: Cecilia Nordlund & Lotta Wenglén
Attributmakeri: Sofia Andersson. Producent: Anna Jonsson Björck
Kostym: Sandra Haraldsen
Dockhuvuden: Ida Mira Johansson
Premiär på Malmö Dockteater (Underverket), måndag den 9 januari 2017

×