Clemens Altgård. Foto: Anna Lindblom

Berger lämnar ett viktigt idéarv

Krönika

Vi kommer att minnas 2016 som ett år då en rad kända kulturpersonligheter och artister lämnade jordelivet. I början av det nya året kom så budet att den brittiske författaren, kritikern och konstnären John Berger avlidit. Han hade då hunnit uppnå den aktningsvärda åldern 90 år.
John Berger var en återkommande nobelpriskandidat, men något sådant pris blev det aldrig för hans del. Däremot fick han det prestigefyllda Bookerpriset 1972 för den historiska pikareskromanen G. Samma år hade John Berger tillsammans med några medarbetare för BBC skapat ”Ways of Seeing” (Sätt att se), en pedagogisk tv-serie om konst och bildanalys. Tv-serien fick stor genomslagskraft och i kombination med de litterära framgångarna blev John Berger ett välkänt namn även för en bredare allmänhet.
Det kom också en bok som utgick från tv-seriens innehåll. Den boken, Sätt att se på konst, ingick i kurslitteraturen när jag i slutet av 70-talet studerade kulturkommunikation i Lund. Och faktum är att jag haft anledning att göra omläsning av den flera gånger sedan dess.

I boken Sätt att se på konst 70-talet beskrivs, med utgångspunkt i bland annat Walter Benjamins tänkande, hur nutidens reproduktionsmetoder förändrat konstens roll i samhället. Klart och tydligt, samt förtätat, tecknas en bakgrund: ”Bildkonsten har alltid existerat inom vissa begränsade områden, ursprungligen magiska eller rituella. Men det var även fråga om ett slags reservat i fysisk bemärkelse: en särskilt utvald plats, en grotta, en byggnad i vilken eller för vilken verket tillkom.
Upplevelsen av konst, som från början var upplevelsen av ritual, var skild från den övriga tillvaron — just i akt och mening att utöva makt över den.” Så kommer det en fortsättning som konstaterar att konstens reservat blivit socialt betingat. ”Det kom att tillhöra den härskande klassen, avskild och isolerad i dess palats och herremanshus. Genom hela historien blev konstens auktoritet ett med reservatets speciella auktoritet.” John Berger framhöll emellertid hur reproduktionsmöjligheterna brutit konstens auktoritet och flyttat konstens bilder från alla slutna reservat. ”För första gången i historien har konstens bilder blivit kortlivade som dagsländor, överallt närvarande, åtkomliga för alla, billiga och fria.” Under de decennier som gått sedan de orden skrevs har den åtkomligheten, genom digitaliseringen, ökat i än högre grad.

I boken, precis som i tv-serien, ges verktyg för att tolka konstens bilder, men också exempel på hur reklamens bildspråk kan analyseras.
Med en genomskådande, skarp blick på reklamen konstaterade John Berger och hans medarbetare att den har förmågan att förvandla konsumtionen till en ersättning för demokratin. Därtill att den också har förmågan att dölja faktiska skeenden i världen. Även där var Berger tidigt inne på en tankegång som, om möjligt, har än större aktualitet i dag.
Det blir ett tomrum efter den mångsidige John Berger, men han har lämnat ett betydande idémässigt arv efter sig.

Webb-tv kultur

×