Eva-Marie Liffners nya roman handlar bland annat om syskonen Brontë.foto:daniel pedersen

Stark ordglädje och kärlek till allt brittiskt

Recension/litteratur

BOK Blåst!
Författare: Eva-Marie Liffner
Förlag: Natur & Kultur

Vilka berättelser kommer att springa ur vår instabila tid? Hur ser världen ut om femtio eller hundrafemtio år? Hur har författare genom tiderna påverkats djupt in i själen av de stora världshändelserna? Eva-Marie Liffners femte och senaste roman ställer fler frågor än den ger svar men att komma ut ur den känns som att vakna från en sömnlös och drömrik natt på en tältsäng i ett anrikt bibliotek.
I ”Blåst!” står de fyra syskonen Brontë och deras sagovärld Gondal i centrum. Åtminstone är det vad romanen till en början vill få oss att tro. Syskonen lever isolerat på en prästgård vid en stor hed långt ute på landsbygden i västra Yorkshire. Utlämnade till varandra och raggiga bulldogen Keeper, fadern Patrick och hushållerskan, ett rikt bibliotek och sin fantasi.
Från början var de sex syskon men både två av systrarna och modern Maria har dött innan vi kommer in i handlingen. Nu ligger de under stengolvet i bykyrkan. Som ende son är Branwell den ende som får en litterär utbildning. Emily förhör honom varje gång han kommer ut från faderns arbetsrum och lyssnar girigt till brottstycken av berättelser från Homeros och Vergilius. Att växa upp med död mor ger geografisk frihet även åt döttrarna. Alla fyra har sina olika roller i Gondal och tillbringar timmar ute på Yorkshireheden, heden där allt är möjligt.

Parallellt har vi unge, handlingskraftige bilmekanikern Ned Shaw vars vägar korsas med gänglige akademikern Johnnie T på öppna aftonskolan i Oxford 1910. Johnnie som är expert på språk och myter, speciellt fascinerad över allt fornnordiskt och kan ägna timmar åt att gräva i tjocka gamla böcker. Tillsammans gör de bland annat en Yorkshireutflykt till prästgården och heden för att leta efter Brontësyskonens spår. De hittar bland annat fram till Top Withens, förebilden till Emily Brontës ”Svindlande höjder”.
Båda två är mitt uppe i sina karriärer när andra världskriget – det stora kriget – bryter ut och båda två hamnar i Flanderns skyttegravar. Speciellt Ned såras svårt under slaget om Ypres och kommer tillbaka till civilsamhället som en haltande och brännskadad skugga. Eller gör han? Enligt Liffner hittar han i stället en gång i en tysk välbyggd skyttegrav som leder rakt ner i underjorden och in till Brontësyskonens fantasiland Gondal, en gång som dessutom ger honom möjlighet att rädda Johnnie T.
”Blåst!” är ingen vanlig roman. Ned kan nämligen resa i tid och rum och dyker upp på helt olika platser och i olika tider boken igenom, oftast i sällskap med Charlotte, Branwell, Emily, Anne och Keeper. In i romanen vävs även en arkeologisk utgrävning vid Ypres 1968 där Ned är en av grävarna…
När teamet hittar en skyttegrav som i stället för skelett innehåller tolv manshöga träfigurer anas både genombrott och berömmelse. Inget av detta inträffar dock, träfigurerna bränns och historien tystas ner – risken för smittospridning av baciller från farsoten spanska sjukan är för stor.
Från 1960-talet tar boken ett skutt in i vår tid. En motorväg ska dras nära Ypern och under förarbetet snubblar oxfordarkeologen Margaret och bibliotekarien George över ett dokument som drar iväg åt ett helt oväntat håll – vad Brontësyskonens låtsasvärld egentligen kan ha inneburit för Johnnie T, mer känd under namnet J. R. R. Tolkien.
Samtidigt har både Ned och Keeper börjat dyka upp hos Margaret, som slöjor, röster, dofter, till och med i nästan fast form. Och ju mer indragen hon blir i Brontës och Neds världar, ju mer minns hon sin egen barndom – tiden när allt är möjligt och portarna till andra världar ännu inte stängts.

Att läsa ”Blåst!” är som att dras in i en underjordisk storm, det är bara att följa med och försöka uppfatta så många detaljer som möjligt. Kärleken till allt brittiskt är stark, här finns tusentals anspelningar på andra verk och författare och Leffner har en stark ordglädje.
Romanen har otroligt många bottnar, både livet på heden och i skyttegravarna är starkt skildrade, liksom vardagsskildringen av Margarets och Georges detektivjakt och motsträvigt esoteriska funderingar. Leffner tycks dessutom ha en faiblesse för svåra ord på p – jag får slå upp både perfid, pontifikera, portolan och proveniens.

BOK Blåst!
Författare: Eva-Marie Liffner
Förlag: Natur & Kultur

×