Väntar en skatte­re­volt?

Hur kan skatterna vara så höga i Sve­ri­ge utan att det sker nå­gon skatte­re­volt? Oav­sett vad man själv tyc­ker om vil­ken skat­te­ni­vå som är lämp­lig så är det en in­tres­sant och be­fo­gad fråga. Skat­te­ut­taget i Sve­ri­ge är bland de största i världen. Hur har det kun­nat bli möj­ligt?
Ett svar på frå­gan är att skatten dras med så­dan ad­mi­nist­ra­tiv smi­dig­het att man knappt mär­ker när det sker. In­gen myn­dig­het har en­ga­ge­rat sig i för­enklings­ar­be­te med så­dan kraft som Skat­te­ver­ket.
Förr in­ne­bar de­kla­ra­tionen en helg med kvit­ton och ve­ri­fi­ka­tioner ut­bredda över hela mat­sals­bordet. i dag är det för de flesta inte myc­ket mer än ett SMS om att alla färdiguträknade siff­ror stämmer. Skat­te­ut­taget sker med en au­to­ma­tik som inte in­bjuder till upp­märk­sam­het.

Men den grund­läg­gan­de för­ut­sättningen för vil­ket skat­te­ut­tag som ac­cep­teras handlar rim­li­gen om en mer kon­kret fråga: vad får man för pengarna?
Skatten är med­lems­av­giften i sam­häl­let. Att av­giften är ofrån­kom­lig är lätt att be­gripa, men är fö­re­ningen väl­skött och står av­giftens stor­lek i pa­ri­tet med de för­måner som med­lem­skapet er­bjuder? Håller tjänsterna så god kva­li­tet att man inte be­höver köpa dem pri­vat – fun­gerande äld­re­om­sorg, barn­om­sorg, en bra skola och en på­lit­lig sjuk­för­säkring? Är kost­naden via skatt­se­deln rim­lig? Det är en en­kel ek­va­tion som be­sluts­fat­ta­re på både kom­mu­nal och stat­lig nivå nu be­höver hålla i min­net.
I dagarna rap­por­terade Sydsvenskan om den eko­no­miska av­grund som har öpp­nat sig un­der Mal­mö stads fötter. Re­vi­sions­by­rån PWC har gjort be­räk­ningar av vil­ka åt­gärder som krävs för att få den kom­mu­nala ekonomin i ba­lans fram till 2030. Det handlar om bru­tala in­grepp. Om allt tas på skatt­se­deln be­hövs en skat­te­höj­ning på hela 6,41 kro­nor, en enorm hö­jning som in­gen SMS-de­kla­ra­tion i världen kan sminka upp. Folk skulle flytta från staden i så fall, be­dömer Mal­mös eko­no­mi­di­rek­tör Jan-Åke Tro­eds­son.

Mal­mö be­skrivs ibland som en svensk ka­na­rie­få­gel, en ti­dig in­di­ka­tor på ut­veck­lings­trender. I va­rierande grad syns den akuta kost­nads­ut­veck­lingen på kom­mu­nal nivå i hela landet. Sve­ri­ges Kom­muner och lands­ting har gjort be­räk­ningar som pekar mot att skat­te­höj­ningar på nä­rmare två kro­nor per hund­ra­lapp kan bli nöd­vän­diga re­dan år 2019. Nu väntar bis­tra tider.
När väl­färds­staten ex­pan­derade un­der ef­ter­krigs­ti­den kom­bi­nerades de snabbt stigande skatterna med ett allt mer om­fat­tan­de of­fent­ligt ser­vice­ut­bud. Åsikterna går för­stås isär om vil­ken om­fattning som är lämp­lig, men det fanns ändå en kopp­ling mel­lan hög­re med­lems­av­gifter i sam­häl­let och ett större er­bjudande till med­lemmarna.

Ut­vecklingen som nu väntar ser ut att vara av rakt mot­satt slag. De be­fint­liga väl­färds­funk­tionerna blir allt mer över­be­lastade och allt dyrare att un­der­hålla. Så långt man vågar kommer kost­nads­ök­ningarna att tas ut via skatten.
Att ge­nom­fö­ra stora ef­fek­ti­vi­se­ringar i en re­dan täm­li­gen slim­mad verk­sam­het blir svårt. Då väntar känn­bara ned­drag­ningar i ut­budet i stället. Kom­bi­na­tionen in­ne­bär ännu hög­re skatter för att fi­nan­siera ett ser­vice­ut­bud som blir allt mer ned­skalat och un­der­fi­nan­sie­rat. Det är bäddat för bråk.

Dagens fråga

Äter du kött?

  • Ja (90%, 926 Röster)
  • Nej (10%, 101 Röster)

Antal röster: 1 027

Loading ... Loading ...
×