Jenny Lantz och Linda Portnoff är redaktörer för 179 år av ensamhet.Foto: Caroline Andersson.
10 lärare och forskare – Pia Höök, Emma Stenström,Pernilla petrelius Karlber, Anna wahl, Sara Rosengren, Lin lerpold, Karin Svedberg Helgesson, Linda Portnoff, Jenny lantz och Charlotte Helgesson – har medverkat i 179 år av ensamhet. Foto: Caroline Andersson.

Bok om Handels föddes ur frustration

Recension

BOK
179 år av ensamhet
Medverkande: Charlotte Holgersson, Pia Höök, Jenny Lantz (red.), Lin Lerpold, Pernilla Petrelius Karlberg, Linda Portnoff (red.), Sara Rosengren, Emma Stenström, Karin Svedberg Helgesson, Anna Wahl
Förlag: Albert Bonniers

Idag går det att ta examen från Handelshögskolan i Stockholm utan att ha mött en enda kvinna som kursansvarig. Det skriver Emma Stenström, som är docent i företagsekonomi vid Handels, i boken 179 år av ensamhet. Det är en antologi där tio stycken kvinnliga lärare och forskare skriver om sina erfarenheter från Handels.
Idén till boken föddes när de sett att jämställdhetsplanen på skolan stod fast vid att ”målet är att ha tjugo procent kvinnor som professorer år 2020”. I år är 3 av 35 professorer på Handels kvinnor. De blygsamma målen framkallade både ilska och frustration – nu var det dags att uppmärksamma hur mansdominansen består år efter år.

Titeln anger den tid som författarna sammanlagt arbetat på Handels. För de intygar alla att det är en ensam historia att verka som kvinna på en skola där man är omgiven av män – som kollegor, kompisar och framför allt som chefer. Generationer av män har gjort Handels till en manlig bastion som saknar motstycke i universitetsvärlden enligt författarna.

Nu berättar de om hur de tvingats förhålla sig till sekellånga traditioner, arroganta professorer, förminskande kommentarer, osynliggörande, sexuella trakasserier, osakliga kursutvärderingar och ett ständigt ifrågasättande, det vill säga – strukturell underordning.

Det är först i efterhand som deras strategier för att hålla ut har blivit synliga. Och även om de varierar framträder mönstren tydligt. De tystnade och anpassade sig, men insåg snart att det bara var ett sätt att befästa de gamla strukturerna. De kände inte igen sig i skolans ”vi-gemenskap”. När kursen Organisation och kön erbjöds av Anna Wahl 1996 blev det en ögonöppnare för många av dem. Hon förklarade att betydelsen av kön var en fråga om kunskap och den saknades helt på Handels. Enligt skolan var villkoren lika.
För trots att all forskning visar på betydelsen av kön i närings- och samhällslivet så är män fortfarande i majoritet på ledande befattningar och i bolagsstyrelser. Mansdominans tenderar att återskapa sig själv. Men det var en kunskap som inte ansågs angelägen på Handels. Och det får givetvis konsekvenser för forskning och undervisning.
När författarna i sin respektive forskning undersökte och analyserade ekonomiämnet med könsperspektiv mottogs den med svalt intresse på skolan. Feministiska teorier var inget för Handels, det räknades inte som kunskap!

179 år av ensamhet är väldigt spännande läsning och många gånger häpnar jag över yttranden och reaktioner som författarna mötts av. Men boken är också en utmärkt utgångspunkt för vidare samtal om hur mansdominansen kan brytas, inte minst med tanke på det oerhörda inflytande Handels har över svenskt näringsliv som man mer eller mindre försörjer med personal.
Näringslivet blir därför bara en dyster återspegling av förhållandena på skolan. Förändring går långsamt, men positivt är ändå att författarna ser att fler av handelsstudenterna idag är medvetna och efterfrågar kunskap om makt och kön.

BOK
179 år av ensamhet
Medverkande: Charlotte Holgersson, Pia Höök, Jenny Lantz (red.), Lin Lerpold, Pernilla Petrelius Karlberg, Linda Portnoff (red.), Sara Rosengren, Emma Stenström, Karin Svedberg Helgesson, Anna Wahl
Förlag: Albert Bonniers

Webb-tv kultur

×