I söndags var det galavisningen på Spegeln i Malmö för Yarden, en visning som var speciell för regissören Måns Månsson. – Jag är väldigt nyfiken på hur Malmöpubliken tar emot den. Och sedan är det ju många av dem som medverkade i filmen som kommer hit och ska se den för första gången.Foto: Claes Hall
I söndags var det galavisningen på Spegeln i Malmö för Yarden, en visning som var speciell för regissören Måns Månsson. – Jag är väldigt nyfiken på hur Malmöpubliken tar emot den. Och sedan är det ju många av dem som medverkade i filmen som kommer hit och ska se den för första gången.Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall
Foto: Claes Hall

Han fångade Yarden på film

Film Det djupt drabbande i en dold del av ett Sverige man inte trodde fanns fångade filmregissören Måns Månsson när han läste Kristian Lundbergs roman Yarden. Det poetiska och flytande språket utan självklar ingång till en film inspirerade och fick honom att tacka ja till en filmatisering – trots att romanen av många bedömts som ofilmbar.
Det tog fyra år men i söndags var det stor galavisning i Malmö och på fredag är det premiär i hela landet.

Måns Månsson
Född: 1982 i Stockholm, uppvuxen växelvis i Lund och Stockholm
Bakgrund: Filmregissör och fotograf som är utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Filmografi:
Regi:Clyde (2001) kortfilm, Stockholm Street (2003) kortfilm, Kinchen (2005) kortfilm, H:r Landshövding (2008), Hassel – Privatspanarna (2012), Stranded in Canton (2015), Vart tar alla vägen? (2015) kortfilm, Yarden (premiär 11 mars 2016)
Foto i andras regi: Mathias Lithner (2006) kortfilm, A Good Friend of Mr. World (2009) kortfilm, Avalon (2011), Flugparken (2014)
Manus: H:r Landshövding (2008), Hassel – Privatspanarna (2012), Stranded in Canton (2015), Vart tar alla vägen? (2015)

Kristian Lundbergs roman Yarden kom ut 2009 och är författarens självbiografiska skildring av hur han efter att ha förlorar sina inkomstmöjligheter som skribent börjar jobba på det som kallas Yarden i Malmö hamn.

I kyla och blåst arbetar timanställda utan trygghet och under hård övervakning med att flytta runt lyxbilar som parkerats i väntan på att skickas vidare för försäljning.
Romanen har redan blivit en klassisk, modern arbetarskildring och sattes också upp som hyllad monolog på Malmö Stadsteater.

När filmregissören och fotografen Måns Månsson först fick frågan om han ville läsa Yarden och fundera över om han skulle kunna göra film av den var han mitt inne i filmandet av Hassel – privatspanarna, en film som han både regisserade, fotograferade och skrev manus till.
– Jag hade varit begravd i Hassel i princip sedan Yarden kom ut men när Hassel var klar läste jag den och den är fantastisk. Språket är så vackert och poetiskt men den är inte direkt självklar som film, säger han eftertänksamt. Det var det som inspirerade mig och fick mig att vilja sätta tänderna i den. När jag läste den fick jag också starka bilder av platsen, av alla bilarna och det kyrkogårdslika i att de var draperade i vitt.

Måns Månsson fångades också av den starka kontrasten mellan de dyrbara lyxbilarna och arbetskraften som inte är värd något alls.
– I det mötet fanns förutsättningarna för en film, förklarar han. Jag tänkte att här kan man ta pulsen på solidariteten och på vad vi är villiga att offra för att hjälpa människor i nöd.
– En nyckelfras i boken är också att rädslan för att mista arbetet gör oss omänskliga, fortsätter han. Det var något jag bar med mig under hela arbetet.
Också det som hände i Malmö i höstas med alla flyktingar som kom och gränserna som stängdes påverkade filmen.
– Det hände samtidigt som vi klippte och sammanställde Yarden och det var verkligen en käftsmäll.Anders Mosslings karaktär (filmens huvudroll, reds. anm.) i Yarden går igenom det som hela Europa brottas med. Det blev mer och mer centralt i filmen under hösten.

Måns Månsson är både fotograf och regissör och har bland annat gjort den prisade dokumentärfilmen H:r Landshövding, flera kortfilmer och spelfilmen Hassel – privatspanarna. Han tycker inte om att upprepa sig säger han.
– Jag har svårt att ge mig hän åt något om jag gör det om och om igen. Efter H:r Landshövding hade jag en filmformula som jag hade kunnat ta vidare men jag hade svårt att finna driv och lust i det. Om man vet hur något ska bli finns det ingen poäng.
Det som förenar Måns Månssons filmer är i stället att geografiska platser och miljöer är viktiga, platser han inte kan värja sig emot eller inte förstår.
– I Hasselfilmen handlar det mycket om Olof Palmes mordplats och den laddning den har och alltid kommer att ha. I H:r Landshövding är det Uppsala och vad det är för stad och Yarden är verkligen också en plats med laddning.

Att Yarden skulle göras i Malmö var självklart även om det ställde till det när filmteamet inte fick tillstånd att spela in på själva Yarden.
– Det var förstås tufft, konstaterar Måns Månsson. Även om Kristian Lundberg säger att varje stad har sin egen Yard så kände vi att utan den finns ingen film. Yarden är en tillspetsad plats där bilar ställs mot människovärde och bilen som metafor var så viktig.
Lösningen blev Bremerhaven i Tyskland där man har samma gigantiska bilparkering. I efterhand ser Måns Månsson att det kanske var den bästa lösningen.
– I Malmö var det nog så att boken satt för djupa spår, att det blev för laddat om vi skulle filma där. Bilderna från Tyskland blev dessutom visuellt bättre.

Måns Månsson är uppvuxen växelvis i Lund och i Stockholm och har alltid haft en ambivalent känsla inför Malmö. Att filma där var väldigt spännande.
– Malmö har alltid varit lite främmande och exotiskt för mig. Jag är hemma här men känner också ett utanförskap. Det var spännande i förhållande till det utanförskap som Mosslings karaktär känner på sin arbetsplats och som hans arbetskamrater känner ute i samhället. Anders Mossling själv bor dessutom i Köpenhamn och har pendlat och Ita Zbroniec-Zajt, vår fotograf, är från Polen men bor i Malmö. Vi tre delade en kombination av inblick och utanförskap.
Måns Månsson var också glad att han inte var fotograf på Yarden.
– I dokumentärer är det en förutsättning att kunna göra båda delarna men när jag gjorde det i Hassel kände jag att det var ohållbart i längden. Jag är också så glad över Ita Zbroniec-Zajt, att hon fanns i Malmö. Det är världsklass på henne och det var spännande att utforska staden ihop. Malmö är fantastiskt att filma i och vissa miljöer finns bara här.

På fredag är det biopremiär i hela Sverige för Yarden och Måns Månsson hoppas att den, i tider som dessa, ska få publiken att reflektera över vad vi egentligen är villiga att kompromissa om.
– Det är lätt att vara schyst om det inte kostar något, säger han.
Han är också medveten om att Yarden är en tung och mörk historia men poängterar att det som är jobbigt och svårt ofta framkallar humor.
– Man klarar inte att se en sådan här film om det inte finns humor i den och i skildringen av den absurdistiska plats som Yarden är uppstår också ofrivillig komik.

Vad han ska göra efter Yarden är än så länge oklart och Måns Månsson ser det inte som självklart att få göra film igen
– Fast man kan inte skylla på att man inte får när det gäller film. Det är egentligen bara att gå ut och göra film, det finns alltid en väg.

Webb-tv kultur

Malmöfestivalen vinjett

×