Jantelagen är stark i Sverige, men även särskilt begåvade barn har rätt till stöd för att klara skolan på bästa sätt, menar lärare Ola Olsson på Korsavadskolan. Foto: Pernilla Nielsen Negrén
Jantelagen är stark i Sverige, men även särskilt begåvade barn har rätt till stöd för att klara skolan på bästa sätt, menar lärare Ola Olsson på Korsavadskolan. Foto: Pernilla Nielsen Negrén
Ola Olsson, matematik-, No- och tekniklärare på Korsavadskolan i Simrishamn med fokus på elever med särskild begåvning.
Ola Olsson, matematik-, No- och tekniklärare på Korsavadskolan i Simrishamn med fokus på elever med särskild begåvning.

Särskild lärare för särskilt begåvade barn

SIMRISHAMN Särskilt begåvade barn finns det gott om, i det dolda. Och deras särskilda behov talas det fortfarande lågt om.
Men med förstelärare Ola Olssons hjälp ska nu fokus och kunskap om de särbegåvade barnen spridas – åtminstone i Simrishamns kommun.

Det började med en annons om att Simrishamns kommun sökte förstelärare som en del i satsningen på karriärtjänster för lärare.

Ola Olsson, högstadielärare på Korsavadskolan i matematik, naturorienterande ämnen samt teknik, lämnade in en ansökan och med den sin önskan om att få arbeta med fokus på särskilt begåvade barn, ofta benämnda som särbegåvade.

Varför just särbegåvade elever?
– Jag har själv tre söner, de är alla skarpa och minst två av dem är särbegåvade. Men skolan har det inte riktigt fungerat bra, berättar Ola Olsson, som själv är särbegåvad.
Men det fick han ett kvitto på först i vuxen ålder, efter att hans bror övertalat honom att testa sin IQ. I dag är Ola Olsson precis som brodern medlem i Mensa, en ideell världsomspännande förening som lokaliserar intelligenta människor genom olika tester.
Jag förstod aldrig själv i varken grundskola eller gymnasiet att jag var särbegåvad. Det var inte heller något som lärarna uppmärksammade. Jag gick ut med medelmåttiga betyg, inte mer. Det var egentligen först på universitetet som jag fick lära mig studieteknik och det visade sig efter ett tag gå jättebra och jag fick höga betyg, berättar Ola Olsson.
Och just så är det för många av de här eleverna. Deras kunskaper och förmågor får aldrig blomma och komma till sin rätt. Många av barnen kan var duktig i alla ämnen, eller bara i några få. De har ofta ingen vana i att studera, men de minns och kan allt utan att behöva plugga. I stället kanaliseras deras frustration och brist på utmaningar ut i andra beteenden.
– De är viktigt att poängtera att alla barn är olika, men en hel del av de särbegåvade eleverna kan uppfattas som stökiga och de kan ha svårt med det sociala umgänget med jämnåriga. Därför umgås de hellre med vuxna eftersom de upplever att de då blir förstådda på rätt nivå. Andra kan tvärtom glida genom skolan utan att göra något större väsen av sig och en del blir i värsta fall hemmasittare och kommer inte alls till skolan, förklarar Ola Olsson.

Med sin egen erfarenhet som felbehandlad särbegåvad elev i kombination med många år i läraryrket har han sedan i höstas en tjänst med uppdrag att handleda kommunens lärare på området. Han föreläser också om vad särbegåvning är och hur eleverna bör bemötas. Men lite tid finns för föreläsningar eftersom han jobbar heltid med undervisningen. Trots tidsbristen tycker Ola Olsson ändå att han trots allt satt igång något – det pratas numera mer om särbegåvade elever i Simrishamns kommun. Det har blivit mer självklart att särbegåvade elever har rätt till en anpassad skolgång på samma sätt som svaga elever .
– Skollagen är tydlig, alla barn ska nå sin fulla potential i skolan. Gör de inte de så har vi misslyckats.

Hur kan ett särbegåvat barn upptäckas?
– Man gör ju inga IQ-test eller andra tester och det finns inte några självklara gemensamma kännetecken. Men bara att vi börjar prata om att särbegåvade elever finns ger ju aha-upplevelser ute på skolorna. Många lärare känner igen det jag ger exempel på.
Ola Olsson påpekar att det inte är så speciellt att han sökte tjänsten, däremot att rektor Pia Svensson valde att tillsätta den.
– Det var lite modigt. Detta var precis när uppmärksamheten kring särbegåvning var i sin vagga, men jag tror att hon kände att detta var ett bra steg att ligga i framkant vad gäller skolutveckling.

Enligt Ola Olsson en till två elever i varje klass som är särbegåvade, från måttlig särbegåvning till rena genier.
– Fast det vi kallar genier är ju mycket ovanligt. De har dessutom ofta svårt att gå i vanlig skola så av den anledningen stöter vi inte på dem så ofta, säger Ola Olsson.
Just svårighet att samarbeta har många särbegåvade elever om de inte jobbar tillsammans med andra särbegåvade elever.
– Tänkt dig att du en minut efter att en uppgift gavs redan löst den, i alla fall i huvudet. Då är resten av lektionen och alla diskussioner bara meningslöst. Liksom allt repeterande som vi gör i skolan. Om du redan första gången förstått något och sedan ska repetera uppgiften både en och fem gånger, då blir du frustrerad.

Ola Olsson menar att det finns en handfull viktiga saker att göra för de särbegåvade eleverna. Det första är att anpassa undervisningen så att den blir en utmaning och det genom att plocka bort lätta uppgifter som ersättas av svårare. Eleven kan även jobba i en högre årskurs än övriga klassen och få en anpassad timplan. Är målen i ett annat ämnen uppnått innan övriga elever kan även ett slutbetyg sättas. Det ger möjlighet för eleven att läsa in andra ämnen.
– Vi måste bli bättre på att anpassa undervisningen och träna studieteknik redan i tidigare årskurser. Särbegåvade elever hör en sak en gång och sen kommer de ihåg det. På det sättet klarar de sig rätt länge i skolan, men inte i längden utan att plugga.

Samtidigt är det ingen lärare i dagens skola som inte redan har fullt upp konstaterar Ola Olsson. Så i slutänden handlar det om tid resurser för att anpassa skolgången för varje elev – särbegåvad eller ej.
– Tid som översatt egentligen är pengar. Men för mig är det lika självklart att vi pratar om särbegåvade som vi pratar om svaga elever. Vi har till och med en egen skola, särskolan, för de elever som har det riktigt svårt. Motsvarande skola för särskilt begåvade elever finns inte.
Pernilla Nielsen Negrén

Webbkryss

korsord-hoger

Dagens fråga

Har du någon semester kvar?

Loading ... Loading ...
×