Emma Björemark, förstelärare samt lärare i svenska och engelska, önskar att det fanns mer tid för pedagogiska diskussioner för fortsatt utveckling av undervisningen.
Mest lär man sig genom diskussioner med både läraren och andra elever tycker Markus Lejon och Elin Nilsson som går i nian.
En kombination av att läraren berättar med att själv vara aktiv och involverad i undervisningen är det bästa menar Linnéa Bällsten.
Linnéa Bällsten menar att hon tar till sig information både när läraren berättar, men samtidigt är det bra att själv vara aktiv och involverad i undervisningen.

Språket visar vägen i all undervisning

SKURUP Med tydligt fokus på språket har läsförståelsen tagit ett kliv framåt på Mackleanskolan.
– Kunskap visar man ofta genom språket. Men har man inte språket kan man inte visa och uttrycka vad man kan, säger Emma Björemark, lärare i engelska och svenska.

För två och ett halvt år sedan fick Emma Björemark i uppdrag att introducera och driva språkinriktad ämnesundervisning på Mackleanskolan i Skurup. Grunden var att bokstavligen ge språket till eleverna för att använda det inte bara för att förbättra läsförståelsen utan även skrivförmågan och talet.
– Använder inte eleverna språket på varje lektion så utvecklas inte förmågan. Därför kan inte läraren bara undervisa genom att ge eleverna information, undervisningen måste vara ett utbyte och ett samtal, menar Emma Björemark, lärare i svenska och engelska.
Att fokus ligger på språket i undervisningen är självklart i Emma Björemarks ämnen, men inte lika självklart i matematik eller samhälls- och naturorienterande ämnen. Men även där bidrar språkfokus och aktivt deltagande i samtal till förbättrad läsförståelse men även förmågan att ta till sig och lära sig saker.

– Om vi bara ber om svar från elever som räcker upp handen bidrar det till att övriga elever känner att de inte behöver engagera sig på samma sätt. Men om vi i stället har undervisning med ett aktivt deltagande i klassrummet då måste alla elever tänka till. På det sättet lär de sig nya saker.
Emma Björemark ger ett exempel på hur omöjligt det blir att lösa en matteuppgift där du ska avgöra vinklarnas storlek när du inte förstår vad ordet uppskatta betyder.
– Bara att förstå att uppskatta handlar om att gissa ger ju en helt annan förutsättning att lösa uppgiften, konstaterar hon.

I ett av klassrummen undervisar den här dagen matematik- och no-lärare Ulrika Thorsén en niondeklass i astronomi. Hon har arbetat mycket med språkinlärning i undervisningen. Vid en snabb fråga håller eleverna med om att allt från att förstå viktiga begrepp till att samtal och ett aktivt deltagande på lektionerna främjar inlärningen.
– Jag lär mig personligen mest när jag är med i diskussionerna, säger Markus Lejon och får medhåll av bänkkamraten Elin Nilsson. Men båda två tycker ändå att det även behövs rak information från läraren där eleverna bara lyssnar.
– Det är klart att du lär dig av att lyssna på läraren, men jag tycker det är väldigt bra att sitta i grupper och diskutera, det gör väldigt mycket, säger Ellinor Johansson.

På Mackleanskolan har bland annat årskurs åtta haft ett projekt med fokus på läsförståelse efter att resultaten tidigare legat för lågt. Satsningen slog väl ut och enligt Emma Björemark hade merparten av eleverna höjt sin läsförståelse efter projekttiden.
Men ändå kvarstår fakta, läsförståelsen bland svenska elever har försämrats enligt internationella undersökningar. Insatser görs dock och bland annat nationella läslyftet är en tydlig satsning.
– Min uppfattning är ändå inte att läsförståelsen blivit sämre över tid, inte heller skrivandet har försämrats. Snarare är eleverna i dag i vissa avseende bättre på att stava, säger Emma Björemark som arbetat som lärare i 15 år.
– Men tittar man på resultaten i internationella tester ligger till exempel engelskan väldigt högt. Svenska elever är väldigt duktiga på engelska i förhållande till svenska, där de ligger lägre, konstaterar hon.

Vad ser du för utmaningar för framtiden?
– Att hitta tiden för de pedagogiska diskussionerna som forsätter att utveckla vår undervisning. Det är lätt att fastna i de problem man har direkt framför ögonen i stället för att lyfta blicken och se vad man kan åstadkomma i ett längre perspektiv, säger Emma Björemark.

Inledningsvis hade hon när karriärstjänsten blev hennes 25 procent av sin tjänst avsatt för att introducera skolans lärare i språkinriktad ämnesundervisning och driva projektet.
– Vi saknar en engelsklärare så nu jobbar jag heltid igen. Arbetet fortgår ändå, vi är tre förstelärare som driver detta och kollegorna här är jätteduktiga och engagerade. Men risken finns klart att allt rinner ut i sanden om det inte underhålls.

Dagens fråga

Har du dåligt närminne?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×