Palliativ vård innebär att våga vara nära, mentalt och fysiskt. Patientens liv ska bejakas fram tills döden inträder. Livskvalitet ska värnas och symptom lindras. Stöd till anhöriga är också en del av den palliativa vården. Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX
Palliativ vård innebär att våga vara nära, mentalt och fysiskt. Patientens liv ska bejakas fram tills döden inträder. Livskvalitet ska värnas och symptom lindras. Stöd till anhöriga är också en del av den palliativa vården. Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX

Äldreboende oftare plats för livets slut

Lund Sveriges äldreboenden har alltmer blivit en plats för vård i livets slutskede. Genom en särskild satsning ska skånska kommuner bli bättre på att hantera frågor kring liv och död. Även personalen kan behöva avlastningssamtal vid dödsfall.

Förbättring av palliativ vård

Tematräffarna är ett samarbete mellan Lunds universitet, palliativt utvecklingscentrum och Centrum för samskapad palliativ vård vid Linnéuniversitetet. Projektet inleddes efter att Ingvar Kamprad gett pengar till tematräffar i Kronoberg. Nu har arbetet vidgats och innefattar 4 boenden i Lund, 3 i Svalöv samt 1 vardera i Svedala, Höör och Osby. Forskningsprojektet leds av omvårdnadsprofessor Gerd Ahlström vid Lunds universitet. Lunds kommun har avsatt en halvtidstjänst för en sjuksköterska som deltar i planering och genomförande av tematräffarna.
Målet är erfarenhetsutbyte och att deltagarna på tematräffarna sprider kunskap till kollegor egna och andra boenden.

I januari gick startskottet för ett antal tematräffar på fyra särskilda boenden i Lund, Höör och Osby.
I grupper om tio personer sitter allt från undersköterskor och sjuksköterskor tillsammans med chefer och arbetsterapeuter. De talar om att hantera livet och döden i arbetet.

Målet är att bli bättre på det man gör allt oftare – att möta döden genom så kallad palliativ vård.

– Medelvårdtiden på särskilda boenden är nere i nio månader och minskar hela tiden, berättar tematräffsledare Lina Behm vid Lunds universitet.
Mårten Lagergren vid Äldrecentrum i Stockholm har varit med om att specialgranska Kungsholmen i Stockholm. Mellan åren 2006 och 2011 har andelen som dör inom 50 dagar femdubblats och är nu uppe i 25-30 procent.
– Vi är ganska säkra på att det är beror på förändringarna inom sjukvården, säger han. Under samma period har andelen som dör på sjukhus halverats.
Sjukvården skriver snabbare ut patienter, som antingen får återvända hem eller får plats på ett äldreboende.
Lina Behm pekar också på att kvarboendeprincipen påverkar. När väl en plats ges på ett särskilt boende är de äldre ofta väldigt sköra.
Att de boende tillbringar kortare tid på boenden och att döden är en allt mer påtaglig del av arbetet säger Lina Behm att personalen är väl medveten om.
Däremot har resten av samhället inte riktigt förstått vilken komplex och avancerad vård som nu ges på landets äldreboenden.

I en skånsk samtalsgrupp framkom det att fem boendet hade dött de senaste veckorna.
Vid tematräffarna har det framkommit att det inte är ovanligt att flera äldre går bort ungefär samtidigt. Personalen sörjer de också.
Syftet med tematräffarna är att de olika professionerna ska tala om hur man hanterar livets slutskede. I samtalet kommer gruppen fram till saker som kan förbättras. Som att även undersköterskor ska vara med på de så kallade brytpunktssamtalen.
Brytpunktssamtal hålls ofta av en läkare tillsammans med en sjuksköterska där den berörde och anhöriga får veta att det inte är långt kvar. Frågor ställs om vilka önskemål som finns om den sista tiden i livet.

– Undersköterskorna är oftast de på boendet som känner de äldre allra bäst, säger Lina Behm. När de dör blir det som att förlora en familjemedlem. De kan tillföra mycket till brytpunktssamtalet.
En del äldreboenden erbjuder avlastningssamtal för sin personal. Andra kommer under tematräffarna på att detta är något de faktiskt har behov av.

I höst ska nya äldreboenden i Lund, Svedala och Svalöv få genomgå samma tematräffar.
I forskningsprojektet har även boende och anhöriga intervjuats. Det är en sak som slår Linda Behm.
– Vår upplevelse är att många har svårt att tala om döden. Även personalen, säger hon. För äldre som ska dö är det inte lika känsligt. Oroar de sig är det för nära och kära eller groll i familjen, snarare än sin egen död.

Webbkryss

korsord-hoger

×