Gles­byg­den av vär­de för alla

Sverige har i dag 290 kom­mu­ner. De all­ra fles­ta är små sett till an­tal in­vå­na­re och ut­veck­ling­en fram­över ser ut att leda till ännu mind­re un­der­lag för den kom­mu­na­la väl­fär­den på många stäl­len i lan­det.
Över­gri­pan­de är att vi le­ver läng­re oav­sett om vi bor i stad el­ler i gles­bygd. Skill­na­den är att an­de­len äld­re är myc­ket stör­re i gles­bygd ef­ter­som många i ar­bets­för ål­der sö­ker sig till tät­or­ter­na.


En li­ten be­folk­ning in­ne­bär få som be­ta­lar skatt. Det­ta gör att fle­ra av Sve­ri­ges kom­mu­ner mås­te slås ihop om vi inte ska drab­bas av skat­te­chock.

Den slut­sat­sen dras i rap­por­ten ”De­mo­gra­fins re­gio­na­la ut­ma­ning­ar” (SOU 2015:101) som läm­na­des till re­ger­ing­en strax före jul.
En­ligt be­räk­ning­ar från SCB kom­mer Sve­ri­ges to­ta­la be­folk­ning att öka med 1 448 000 fram till 2040. Av des­sa räk­nar man med att mer än hälf­ten (773 000) kom­mer att vara 65 år och äld­re.
Ut­går man från ge­ne­rellt fort­satt för­säm­rad eko­no­mi i kom­mu­ner­na mot­sva­rar det ett be­hov av mel­lan en och åtta kro­nor i skat­te­höj­ning be­ro­en­de på vil­ken del av lan­det man bor i.
Om de kom­mu­na­la kost­na­der­na dess­utom kom­mer att fort­sät­ta öka kan man räk­na med ett be­hov mot­sva­ran­de 8–18 skat­te­kro­nor.
I rap­por­ten kon­sta­te­ras att 1974 såg man 8 000 in­vå­na­re som en kri­tisk gräns för att kun­na be­dri­va ef­fek­tiv kom­mu­nal verk­sam­het. An­ta­let rik­tigt små kom­mu­ner med fär­re än 5 000 in­vå­na­re räk­nar man med kom­mer att öka från nio (1974) till 23 år 2040.

I Sverige be­trak­tas i stort sett hela nor­ra de­len av lan­det som tä­ran­de trots att enor­ma vär­den till­förs öv­ri­ga lan­det där­ifrån från gruv­drift och ener­gi­pro­duk­tion. På Got­land finns kalk­sten av högt vär­de för kalk­in­du­strin. Des­sa vär­den får de or­ter där­emot inte del av, även om det själv­klart till­förs and­ra vär­den i form av ar­bets­till­fäl­len, både di­rekt och in­di­rekt.
Madeleine Eriksson skri­ver i en kulturdebattartikel i Väs­ter­bot­tens-Ku­ri­ren om Norge som fö­re­dö­me för hur man hjäl­per gles­byg­den få del av de re­sur­ser som den in­ne­har:
”I Norge sker be­skatt­ning­en på verk­sam­he­ter i stör­re ut­sträck­ning lo­kalt med en ak­tiv och ef­fek­tiv di­strikts­po­li­tik i kom­bi­na­tion med kom­mu­nal fas­tig­hets­skatt och åter­bär­ing pa ut­vun­na na­tur­re­sur­ser. Den svens­ka mo­del­len med skat­te­sy­ste­mets upp­bygg­nad le­der till ett sys­te­ma­tiskt osyn­lig­gö­ran­de av de norr­länds­ka bi­dra­gen till den na­tio­nel­la eko­no­min”.
Ett så­dant sy­stem lå­ter ju spon­tant rim­li­ga­re än det ut­jäm­nings­sy­stem vi har i dag och som byg­ger på en helt an­nan tid med and­ra vill­kor än i dag. Även om sy­ste­met till viss del an­pas­sats och gjorts mer rätt­vist.
Jour­na­lis­tis­ka gransk­ning­ar vi­sar med jäm­na mel­lan­rum sto­ra skill­na­der i vård, sko­la och om­sorg, in­fra­struk­tur och an­nat som till­hör våra ba­sa­la be­hov.

Nu se­nast när SVT jäm­fört äld­re­om­sor­gen hit­ta­des sto­ra skill­na­der för bland an­nat vän­te­ti­der till sär­skilt bo­en­de. Svårt sju­ka gam­la tving­as att vår­das i hem­met, och för­hål­lan­den och vill­kor för hem­tjänst va­rie­rar kraf­tigt.
Det finns inga enk­la lös­ning­ar, det gör ju säl­lan det. Men pro­ble­men lär inte bli lät­ta­re att lösa om man skju­ter det på fram­ti­den.

Dagens fråga

Kommer du att följa På spåret i år?

Loading ... Loading ...
×