foto: karsten Bringmark
foto: karsten Bringmark
Kenneth Larsson samlar järnfjädrarna mitt i spåret, allt sugs upp med en megamagnet.
Kenneth Larsson samlar järnfjädrarna mitt i spåret, allt sugs upp med en megamagnet.
Daniel Olsson, Stina Andersson och Mikael Dahlqvist på Industrispår jobbar med rivningen.
Daniel Olsson, Stina Andersson och Mikael Dahlqvist på Industrispår jobbar med rivningen.
Lagrad räls vid Grevie. Platsen har blivit en bas för projektet, berättar Daniel Olsson och Stina Andersson.
Lagrad räls vid Grevie. Platsen har blivit en bas för projektet, berättar Daniel Olsson och Stina Andersson.
Sista tåget har gått på Båstads gamla station.
Sista tåget har gått på Båstads gamla station.
Växlar lastas för transport och renovering i Ystad.
Växlar lastas för transport och renovering i Ystad.
Banskruv och spik samlas på hög.
Banskruv och spik samlas på hög.
Kapat för gott.
Kapat för gott.
Parallellt med rälsrivningen plockar Infranord ner elledningar och bryggor.
Parallellt med rälsrivningen plockar Infranord ner elledningar och bryggor.
Korsning i Sinarpsdalen. Gamla banan går genom ett naturskönt område.
Korsning i Sinarpsdalen. Gamla banan går genom ett naturskönt område.
Utsikt från Grevie, banan går genom en vacker bygd.
Utsikt från Grevie, banan går genom en vacker bygd.
Grevie Hallandsåsens gamla järnvägen
Grevie Hallandsåsens gamla järnvägen
Gamla järnvägen Grevie Hallandsås
Gamla järnvägen Grevie Hallandsås

Nu rivs rälsen på banan över Hallandsås

Grevie Kapad räls markerar att det är färdigåkt på den gamla, vackert slingrande banan över Hallandsås.
Nu rivs räls och slipers upp för att återanvändas på annat håll.

Järnvägssträckan över Hallandsås invigdes 1885. Den fick stor betydelse för Bjärebygden. Men den branta och kurviga banan ställde samtidigt till problem för järnvägstrafiken.
Den svenska järnvägstrafiken föddes 1856 då det första ångloksdragna tåget rullade ut på rälsen mellan Nora och Örebro.
30 år senare togs banan över Hallandsås i bruk.
Järnvägen över Hallandsås, mellan Båstad och Grevie, var besvärlig att bygga. Men trots förseningar och fördyringar var invigningen 1885 efterlängtad i bygden.
Banan fick stor betydelse för godstransporter från Båstad och ut i landet.
Den satte också fart på turismen och Båstad blomstrade som kurort. Turist- och industriboomen skapade också tillväxt i flera samhällen längs banan, bland annat Grevie och Förslöv.
Men även om banan över åsen på många sätt var en succé var den behäftad med stora järnvägstekniska problem. Ångloken hade svårt att ta sig upp för de kurviga och branta spåren. Värst var det på hösten när löven föll. Ofta blev lok stående i väntan på hjälplok.
Det resulterade i förseningar och kortare tåg, vilket slog mot kapaciteten.
Diskussionen om att förändra sträckningen över Hallandsås tog därför tidigt fart. Olika förslag presenterades under tidigt 1900-tal, men bromsades av världskrig och depression.
Under andra hälften av 1900-talet minskade trafiken på banan över åsen, och opinionen växte för att hitta en ny lösning.
1975 presenterade Statens järnvägar den första idén om en tunnel genom åsen.
(Källa: Trafikverket)

En långtradare med trailer backar ut på banområdet i Grevie. Rivningen av banan har just påbörjats när Skånskan gör ett besök i mitten av december. Det är dags att lasta de första växlarna för vidare transport till Industrispår AB i Ystad.


Det är en liten styrka, åtta man, från Industrispår som står för rivningen, och de räknar med att allt är klart i slutet av februari.
– Det vill säga, om det inte blir snö och fryser, säger projektledaren och vice vd:n Stina Andersson.
– Det är 16 kilometer som ska rivas upp från Förslöv över Grevie och Båstad station och nästan fram till de nya spåren i norr, där skiljer det bara 200 meter.

Gamla stationsområdet i Grevie är en bas för operationen. Här lagras räls och slipers för vidare transport. Och allt ska tas till vara.
– En del av materialet är faktiskt ganska nytt. Här har gjorts renoveringsarbeten även de senaste åren, berättar Daniel Olsson, säljare på Industrispår.

En stor del av banrälsen är i gott skick, konstaterar Stina Andersson, och det finns en marknad för begagnat.
– Det är inget som används för höga hastigheter, men det passar bra på banor med lägre hastigheter.
– På ett industrispår kör man kanske 10-15 kilometer i timmen, och att använda denna rälsen är då avsevärt billigare, ungefär en tredjedel av nypris, berättar Daniel Olsson.

Det är hans uppgift att jaga kunder, och vid Skånskans besök var ungefär en fjärdedel av rälsen placerad.
Mikael Dahlqvist är arbetsledare på rivningen och konstaterar att det trots allt är nya tider nu, uppdraget är lite ovanligt. Förr var det fler banrivningar, i dag har järnvägen kommit i ropet igen.
Han upplyser att man inte kan ge något entydigt svar på rälsens livslängd, av det enkla skälet att det hänger på tonnaget på banan, och kurvorna, där är förslitningen större.
– Här har det inte gått något gods. Tittar du på Malmbanan är det en helt annan förslitning.

Det finns en märkning på rälsen som anger åratal, och han tror att de kommer att finna en del av ett äldre datum, i alla fall på något mindre nyttjat stickspår, i Grevie till exempel.
– Här kan säkert finnas en del ”klenräls” från 20-och 30-talen vid lastkajen.
Rivningsarbetet klaras med förvånansvärt lätt utrustning. En spårbunden traktorgrävare med specialverktyg drar av järnfjädrarna som fixerar rälsen. För hand samlas allt löst järn mitt i spåret och sedan sugs allt upp med en rejäl magnet.
– Sedan skärs rälsen upp i längder. Här skär vi i 20-meterslängder.

Även växlarna återanvänds och renoveras, och Mikael Dahlqvist pekar på att de är långlivade. Trafikverket håller reservdelar ända upp till 30 år.
Men slipers då, impregnerade med det omdiskuterade träskyddsmedlet kreosot? Jodå, även de tas till vara. Fast det sker en sortering.
– En del går till destruktion och är då klassade som miljöfarligt avfall. Men det finns ett företag i Trollhättan som Trafikverket har avtal med. Där flisas slipers upp. Sedan kan det brännas i värmeverk, men det kräver rätt filter, berättar Stina Andersson.

Kvar efter Hallandsåspåren blir till slut bara banvallen.
Erfarenheten visar att många banvallar blir cykelleder, och kanske blir det så här också.
– Det är väldigt fin natur och jättefina utsikt på vissa ställen.

Webbkryss

korsord-hoger

Dagens fråga

Har du någon semester kvar?

Loading ... Loading ...
×