Alaá Rashid och Negar Zarassi i Drömmarnas väg. Abdinasar minns tillbaka till Somalia. Foto: Yvonne Erlandsson

Högaktuella historier i närbild på scenen

”Jag vill inte dö, jag vill inte döda. Detta är mitt liv, jag vill faktiskt leva.”
Skådespelaren Alaá Rashid ger röst åt Abdinasar, ett ensamkommande flyktingbarn från Somalia. Den 12 november är det premiär på Verkstan vid Malmö Opera för Teater JaLaDas Drömmarnas väg, som är baserad på sanna berättelser.

Temat ligger onekligen i tiden, men konstnärliga ledaren och regissören Rayam Al Jazairi fick idén till föreställningen för ett och ett halvt år sedan när hon hörde om Yara, den palestinska flickan som kom ensam till Sverige och som mördades här.
– Jag kände att vi bara måste göra något. Det är så många barn som kommer, säger Rayam.

Mer sorgliga känslor har omgett projektet. Skådespelarnas repetitionsstart sammanföll med bilden på den lille döde flyktingpojken som drunknat och spolats upp på en strand.
– Jag grät de tre första dagarna när vi repeterade, säger Negar Zarassi, som spelar Nasreen från Afghanistan.
Hennes rollkaraktär får man följa på resan över havet. Adinasar får man möta i Somalia där han försöker hålla sig undan kulorna och döden. Pjäsens tredje roll, Hakim från Irak, spelas av Hassan Hadi och honom får man följa i Sverige, där han får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd tre gånger. Historien börjar på ett familjehem i Skåne och sedan får man tillbakablickar på de olika historierna.

Just nu kommer det många ensamkommande flyktingbarn till Sverige och skådespelare och regissör tycker att det lägger stor press på arbetet.
– Verkligheten är ju ännu värre. Det har förstås påverkat oss. Vi hoppas att man ska kunna se människan bakom händelserna, det har varit vårt mål. Att man ska se vilka de här barnen är, säger Rayam Al Jazairi. Det här handlar ju inte om föräldrar som inte tycker om sina barn och som skickar bort dem, utan det handlar om att barnen ska leva. Det är sista utvägen.

Drömmarnas väg har manus av Vanja Hamidi Isacson och musik av Daniel Fjellström. Varje roll har sin musik.
– Jag är klassiskt skolad operasångare och Nasreens sånger är mer åt klassisk musik, säger Negar Zarassi.
Alaá Rashids karaktär har mer traditionella tongångar med Hassan Hadis rollfigur Hakim är rappare. Olika musikstilar, olika språk (arabiska, svenska, persiska, engelska, turkiska) blandas i föreställningen, som spelas för en publik från 13 år.

Rayam Al Jazairi, som är masterstudent på teaterhögskolan, fördjupar sig i att de olika teatertraditionernas uttryck och tempo för att hitta någon from av gyllene medelväg.
– Idén bygger på att öppna teater och scen så att alla känner sig inkluderade. Att sudda bort ”vi” och ”dem”. Vår målgrupp har olika syn på teater och vi vill komma närmare publiken.
I Irak är det vanligt med något som i Sverige kan tolkas som överspel. I en kärleksscen måste man verkligen ta ut svängarna för att få med publiken.
– Så vi försöker hitta ett läge emellan, säger Rayam Al Jazairi.
Finns det någon av skådespelarna som varit med om något liknande det de spelar i pjäsen? Jo, Hassan Hadi berättar om en flykt med både sorgliga och komiska inslag. Och om hur han efter tre avslag – precis som rollfigurren Hakim – fick sitt uppehållstillstånd.

Teater JaLaDa är enda barnteatergruppen i Sverige som har flerspråkighet som grund och som speciellt vänder sig till barn- och ungdomspubliken. På Verkstan ska man spela både för skolpublik och för allmänheten.
– Det här är vår största produktion med 30 personer inblandade. I och med Drömmarnas väg har vi täckt in alla målgrupper, säger producenten Hanna Olsson.

×