Efter 99 år har det tjänat ut. Södervärns vattentorn togs ur bruk för någon månad sedan. Nu ska tornet säljas. Foto: Claes Hall
Undersidan på den stora vattentanken från Kockums mekaniska. Tanken rymmer 2 300 kubikmeter vatten.
Trångt, trångt. Högst upp är trappan bara en tredjedel så bred i de lägre sektionerna.
För några månader sedan var vattenytan ungefär en meter nedanför den här kanten.
Utsikt ner mot Södervärnsgatan.
Ett gediget bygge. Granitsockel och cirka två meter tjocka ”ben” mellan de metertjocka väggarna.
Den stora vattentanken är hopnitad av anställda från Kockums mekaniska verkstad.
Ett landmärke i Malmö sedan 1916. Men vad Södervärns vattentorn ska användas till är inte klart. Foto: Claes Hall

Södervärnstornet torrlagt för gott

SÖDERVÄRN Det har varit teatersalong och utsatts för mystiskt klotter på hög höjd. Och givetvis har Malmös kanske mest kända fallossymbol figurerat i en kondomreklam.
Men framför allt har Södervärnstornet i 99 år sett till att Malmöborna fått vatten i sin kran.

Södervärnstornet murades med tegel från tre olika tegelbruk – från Lomma, Börringe och Helsingborg. Det kostade sammanlagt 310 000 kronor att bygga
Salomon Sörensen ritade många andra byggnader i Malmö. Bland annat ritade han alla byggnader på Malmö allmänna sjukhus under åren 1894-1932, flera skolbyggnader (till exempel Mellersta och Östra förstadsskolan och Linnéskolan) och Malmös kommunala slakthus, numera Slagthuset.

1983 användes tornet som demonstrationsplakat. Någon (det finns historier på nätet om vem den skyldige var) klättrade på natten upp byggnadsställningarna på södra av tornet och målade med stora bokstäver ”Hata data” och ”Mörda bilar.” Texten fick blästras bort.
Tornet har även använts som teaterarena. Den 24 april 1987 hade Studioteatern premiär för pjäsen ”Parken” av Botho Strauss i vattentornets bottenplan, där man byggt upp scen, ljusramper och läktare.
Aktör­erna var under delar av pjäsen var nakna, något som bekymrade publiken eftersom det var ganska kallt i tornet.

Men nu är det slut. Den 2300 kubikmeter stora tanken 50 meter över havet, tillverkad av Kockums mekaniska, är tömd och torr.
Hos ägaren VA Syd började man i vintras diskutera om tornet kanske kunde tas ur bruk. En takplåt hade lossnat och vid inspektion konstaterade man att tornet nog skulle behöva rustas upp. Det fanns risk att vattnets kvalitet annars skulle kunna påverkas. Men upprustningar kostar ju pengar.
Så i våras tömdes vattnet ut sakta och under kontrollerade former. Förhandsberäkningarna visade sig stämma, de kvarvarande vattentornen i Hyllie, Botildenborg och Bulltofta klarade att hålla jämnt tryck i innerstadens ledningsnät.
Hade VA Syd bestämt sig för att renovera hade man nog samtidigt varit tvungen att göra någonting åt arbetsmiljön, tror Emil Pohl, drifttekniker på vattenverket i Bulltofta och den som visar SkD runt.
– När man byggde tornet 1916 så tänkte man inte så mycket på arbetsmiljön. Det är inte så kul att klättra upp där.
En gång i veckan har en drifttekniker fått klättra upp till kanten av tanken för att kontrollera så att vattenytan inte förorenats av partiklar, den sista biten på väldigt smala trappsteg. Och om det skulle inträffat något när teknikern varit på botten av den tömda tanken för att spola rent – då hade det varit svårt att få upp honom.
Tornet är ett minst sagt gediget bygge, med en sockel i granit och med cirka en meter tjocka väggar och mellan dem förstärkta ”ben” ända till toppen. Tornet ritades av Malmös dåvarande stadsarkitekt Salomon Sörensen när den växande staden behövde mer tryck i vattenledningarna. Efter tre år av planering, ritande och byggande kunde tornet invigas 1916 och samtidigt ersätta vattentornen i Pildammsparken och i Kirseberg.
Södervärns vattentorn är invändigt indelat i fyra sektioner – stora rum där efterklangen är lång. Högst upp, mitt ute på gångbron ut över vattentanken så hör man sig själv alldeles utmärkt.
– Men om någon står intill och försöker prata med en så är det väldigt svårt att höra eftersom ljudet studsar omkring, berättar Emil Pohl.
Vad som ska hända med byggnaden återstår se. VA Syd äger ännu Pildammstornet, som då och då används som utställningslokal, medan Kirsebergstornet byggts om till bostäder.
– Det är nog svårt att göra lägenheter här, eftersom en hiss tar mycket utrymme. Man kan nog inte utnyttja hela huset. Men någon typ av atélje hade nog funkat eller utställningshall. Kanske museum, funderar Emil Pohl.

Södervärnstornet murades med tegel från tre olika tegelbruk – från Lomma, Börringe och Helsingborg. Det kostade sammanlagt 310 000 kronor att bygga
Salomon Sörensen ritade många andra byggnader i Malmö. Bland annat ritade han alla byggnader på Malmö allmänna sjukhus under åren 1894-1932, flera skolbyggnader (till exempel Mellersta och Östra förstadsskolan och Linnéskolan) och Malmös kommunala slakthus, numera Slagthuset.

1983 användes tornet som demonstrationsplakat. Någon (det finns historier på nätet om vem den skyldige var) klättrade på natten upp byggnadsställningarna på södra av tornet och målade med stora bokstäver ”Hata data” och ”Mörda bilar.” Texten fick blästras bort.
Tornet har även använts som teaterarena. Den 24 april 1987 hade Studioteatern premiär för pjäsen ”Parken” av Botho Strauss i vattentornets bottenplan, där man byggt upp scen, ljusramper och läktare.
Aktör­erna var under delar av pjäsen var nakna, något som bekymrade publiken eftersom det var ganska kallt i tornet.

Nyhetsbrev

Dagens fråga

Tycker du att det skrivs för lite om fotboll?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×