– Det var inte något läskigt alls, kommenterade Gustav Biörserud-Kittel, 7 år, om kulsprutevärnet. Pappa Johan Kittel kom upp ur värnet tätt bakom sonen. foto: Susanna Nygren
Fredrik Hejdeman har lekt mycket som barn vid värnen. Sedan dess har han undrat hur det såg ut inuti. Därför var han med på lördagens guidning.
Långa rader av värn tornar upp sig i skogen mellan Höllviken och Falsterbokanalen. foto: Susanna Nygren
Dags att gå ner. Bertil Björk öppnar luckan till kulsprutevärnet några hundrameter från Falsterbokanalen.
Bertil Björk från Calluna kulturförening berättade kuriosa om skyttevärnen.

Här skulle tysken stoppas

Höllviken Gömd inne bland träden vid Falsterbokanalen finns en historisk skatt. År 1939 byggdes hundratals värn och skyddsrum i området för att skydda svenskarna mot Nazityskland. Under lördagen öppnades några av dem.
– Jag har alltid velat veta hur det såg ut där nere, säger Fredrik Hejdeman.

Den som någon gång har besökt kustremsan vid Höllviken och Ljunghusen har säkert sett tecknen på att området har varit en viktig försvarspost.
Överallt i skogen och längs med havet syns betongvärn och skyddsrum. En rest från andra världskriget.

Då var tyskarna det största hotet och den så kallade Skånelinjen skulle stå för det sydliga skyddet av Sverige.
– Värnen byggdes under andra halvåret på 1939 som en reaktion på oron i Tyskland, säger Bertil Björk, guide från kulturföreningen Calluna.
På lördagsförmiddagen höll han årets tredje guidade tur i området.

Visningarna har blivit populära och denna lördag var fullbokad. Man kan nämligen inte vara för många när man ska gå ned i de tränga värnen, förklarade Bertil Björk.
Andra världskriget har haft ett stort inflytande på hur området ser ut i dag.
– Kanalen fanns inte innan. Eftersom tyskarna hade minerat farvattnet mellan länderna så kunde inte fraktfartyg passera. Lösningen blev Falsterbokanalen – så att fartygen fick gå igenom här istället, säger Bertil Björk.

Den två och en halv timme långa turen inleddes med visning av skyttevärn intill kanalen och fortsatte sedan djupare in i skogen vid Höllviken. Där gömmer sig ett av flera kulsprutevärn som byggts för att husera sex soldater.
– Det var perfekt att leka här när man var barn. Vi brukade köra kurragömma eller pet. Det finns många stenar att gömma sig bakom, säger Fredrik Hejdeman. Ända sedan han var barn har han varit nyfiken på hur värnen ser ut inuti.
Nu fick han chans att gå ned och titta.

Familjen Biörserud-Kittel var också med på visningen och pojkarna Gustav och Oscar var ivriga att komma ned i kulsprutevärnet.
– Det var inte läskigt alls, försäkrade 7-årige Gustav när han kom upp till markytan igen.

Bara några meter ifrån kulsprutevärnet ligger ett kupolskyddsrum. Tanken var att soldaterna bara skulle ha några meter att springa för att ta skydd, förklarar Bertil Björk.
Skyddsrummet kallades även atomrum. Men det är oklart om de verkligen hade klarat en atomattack.
– Det låter jag vara osagt, sa Bertil Björk och drog ned lite spridda skratt.

Värnen togs ur bruk på 1970-talet men några har använts av hemvärnet så sent som under 90-talet. Den enkla förklaringen till att de inte används är att de inte fungerar med dagens teknologi.
– Nu kan ett flygplan ställa in siktet på 10 000 meters höjd och träffa exakt. Då är det faktiskt säkrare att befinna sig utanför värnet, säger Bertil Björk.

Dagens fråga

Vilken flagga hissar du helst?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×