Vattnet till översilningsområdet släpptes på av Fredrik Myrebris, Göran Levin och de fick sedan hjälp av Göran Brink och Thomas Quist med att släppa iväg ett litet gäng ankor. Sedan var projektet invigt.
Tette Alström från Ekologgruppen kunde berätta hur om rådet fungerar.
Kävlingeåns vattenråd representerades av Göran Brink, Anna Olsson och Thomas Quist.
Även fast området är ombyggt finns det rester från hur det fungerade förr i världen. I dag går vattnet under ån men förr gick det över via en viadukt. Den fungerar idag som bro över Björkaån.
Ett femtiotal personer hade samlats för att vara med och inviga översilningsområdet vid Björkaån.

Klart för klarare vatten

BJÖRKA Gamla metoder används i nya syften. Med hjälp av ett restaurerat översilningssystem ska återigen näringsrikt vatten ledas ut på ängarna vid Björka.

– På 1800-talet var det viktiga att få ut den näring som fanns i ån ut över markerna. Nu använder vi oss av gamla metoder och låter vattnet svämma över jorden och binda näringsämnen där, förklar Thomas Quist, ny ordförande i Kävlingeåns vattenråd.

Med trumpetfanfar invigdes översilningssystemet vid Snaven, där intaget av vatten från Björkaån ligger. Och det följer i stort samma sträckning som det gamla systemet.
Friherre Otto Ramel ansökte den 16 maj 1882 i häradsrätten om att få dämma i Björkaån för att kunna leda ut vatten över sina marker. En särskild ängavattnare fanns anställd som kontrollerade att allt fungerade och systemet var igång fram till 1946.
– På den tiden tog det en månad att ansöka och få beviljat. För oss har det tagit ett år. Det är lite mer byråkrati i dag, konstaterar Göran Brinck, avgående ordförande i Kävlingeåns vattenråd.

Vattenrådet har initierat projektet som sedan Ekologgruppen haft i uppdrag att genomföra.
Tette Alström från Ekologgruppen berättar att översiliningssystemet vid Björka var ett av dem som var i bruk allra längst tid i Sverige.
Den gamla akvedukten som lät kanalvatten passera över Björkaån kunde man emellertid inte använda på nytt.
– Nej, det funkar inte. Flödena har ändrats så mycket.
I stället har vattnet fått ledas under ån i en stor så kallad dykarledning

I Övedsklosters godsarkiv hittade Tette Alström för sex år sen en handritad plan över översilningsanläggninar utmed Björkaån från mitten av 1880-talet.
– Ängavattning i Skåne var nödvändigt. Minst 5 000 hektar var översilat. Vissa siffror säger 30 000 hektar. Familjen Ramel på Övedskloster var framsynta, säger hon.

Vid Björka var det på den tiden 230 hektar som översvämmades. Nu kommer det att bli cirka 50 till 60 hektar.
Men någon ängavattnare som jobbar heltid får man klara sig utan, i stället justerar man vattnet på ett enkelt sätt med reglerbrunnar.
– Där vattnet släpps ut kommer man inte att behöva någon gödning. Där ska man ha betor och slåtter.

Dessutom ska ett antal mindre dammar anläggas.
– Det är för strandpaddan som finns här. Det är en ovanlig och väldigt hotad art. Dessa dammar ska inte vara fulla jämt utan torka ut så att det passar för paddorna, säger Tette Alström.

Dagens fråga

Är det härligt när snön lägger sig?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×