Nytt skrivarpar debuterar med kriminalkomedi

Recension

BOK
Badhytten
Författare: Olséni & Hansen
Förlag: Historiska media

Att slå sig ihop med en litterär kompanjon verkar vara ett framgångskoncept just nu i Sverige. Författarna till fantasyserien Cirkeln Sara Bergmark Elfgren och Mats strandberg, och deckarparet Roslund och Hellstrand är två exempel på en sådan succéutgivning. Och nu kommer ännu ett skrivarpar som slagit sina kloka huvuden ihop. Micke Hansen och Christina Olséni har frambringat en debutroman i den mer lättsamma genren, kriminalkomedin Badhytten.
Egentligen är Micke Hansen artist, låtskrivare och manusförfattare till TV, och Christina Olséni är civilekonom. De träffades på tennisbanan när de hamnade i samma träningsgrupp och började prata om att skriva en bok. Micke ville skriva humor och Christina en deckare. I sann demokratisk anda enades de då om att göra en humoristisk deckare.

Historien utspelar sig i Falsterbo, bland gräddan av eliten, och var håller den till om inte på golfbanan. Så det är där romanens mord inträffar.
I bunkern på hål nummer två ligger golfklubbens ordförande Sven Silfverstolpe död. De som hittar honom är de gamla vännerna Egon och Ragnar som tjuvspelar en runda i arla morgonstunden tillsammans med systrarna Elisabeth och Märta.
Det brukar de göra, att hitta lik i bunkrar det hör dock till ovanligheterna.
Men hur har han dött? Det tjuvspelande gänget antar att de träffat honom med golfbollen och för att dölja sin inblandning i brottet sätter de Silfverstolpe i en golfbil och kör honom till klubbhuset. I sin iver att dölja sina förehavanden går dock vännerna lite för långt och sätter därmed igång en händelsekedja som börjar leva sitt eget lilla liv.
Badhytten är den första boken i en tänkt serie om mord i Falsterbo. Om den lilla idylliska orten ska bli ett svenskt Midsomer får vi se, men den lämpar sig väl för intriger och hemskheter just för att ytan är så vacker och sommaridyllisk. När det gäller handlingen får författarparet stundtals till det riktigt bra. Men lika stundtals funkar det inte alls. Och jag tror att det beror på ambitionen att knöka in både komik och mordgåtor.

Den skruvade inledningen där hela historien byggs upp är trots allt trovärdig och rolig mitt i det absurda och makabra.
Människor gör konstiga och roliga saker under press och det leder ofta till ännu mer konstiga följder. Gott så. Men man vill nödvändigtvis ha in ännu mer komik och hittar på bihistorier som känns som påhittade bihang utan logisk anknytning till huvudintrigen.
I stilen påminner historien om Catharina Ingelman-Sundbergs, Kaffe med rån, där vimsiga men kloka pensionärer både ställer till det, och ställer till rätta. Persongalleriet här är så där puttrigt trevligt med just några pensionärer, några rika knösar och en sjukledig åklagare. Man får ett lite lagom engagemang för karaktärerna och trots mord och elände blir det aldrig riktigt hemskt. Men det blir inte heller riktigt spännande, utan mer som en stunds lättsam förströelse. Som gjord för läsning på stranden, kanske i Falsterbo.

BOK
Badhytten
Författare: Olséni & Hansen
Förlag: Historiska media

×