Efter att det rosa giftmolnet spritts över Gyllins trädgård den 8 oktober 2013 spärrade polis av området. Närmsta grannarna fick lämna sitt hem. Arkivbild
Åklagare behöver ett utlåtande från Nationellt forensic center för att kunna väcka åtal. Spridning inomhus ger högre straffvärde. Den rosa färgen var påtaglig även inomhus. Arkivbild/Privat
Två fastigheter drabbades av misstänkt spridning av gifter. Utomhuspoolen blev till exempel rosafärgad. Foto: Privat/arkiv

Åtal för DDT-moln
i Tullstorp dröjer

Det var den 8 oktober 2013 som rivningsarbetet på Gyllins trädgård i Tullstorp stoppades.
En grävmaskinist hade haft besvär i två veckor och fick söka läkarvård för blödande ögon. Den aktuella dagen hade ett rosa dammoln blåst upp i samband med rivningen. Molnet gick över minst en bostadsfastighet.

De boende kunde senare med fotografier visa hur utomhuspool och golv i bostaden färgats rosa. Kommunens provsvar visade på halter att bly, DDT och lindan, men enligt miljöåklagare Ingvar Wennersten kan dessa prover inte användas som bevis i domstol. Därför togs prover och skickades till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.
– Vi jagar SKL för att få fram uppgifter, sa Ingvar Wennersten till Skånskan i mars 2014.

Utredningen kommer med allra största sannolikhet att leda till åtal, enligt åklagaren.
– Bara genom de inledande proverna från kommunen har vi kommit en bra bit på väg, säger Ingvar Wennersten.

Men så länge SKL, eller Nationellt forensic center, NFC, som de heter nu, inte lämnar någon rapport kan åtal inte väckas. Det är frustrerande av flera skäl, menar Ingvar Wennersten. Vittnen som ska höras glömmer detaljer ju längre tiden går.
– För de misstänkta är det inte roligt att ha det här hängande över sig, säger han. Jag borde väckt åtal för länge sedan.

Varför NFC dröjer med provsvar och utlåtande vill man inte svara på.
– Ärendet kom in i slutet av oktober 2013 och fler material i ärendet har kommit in efter hand under 2014. Eftersom undersökning pågår kan jag inte uttala mig om hur det går i ärendet på grund av förundersökningssekretess, skriver Helene Hed, gruppchef för NFC:s kemi- och tekniksektion, i ett mejl till Skånskan.
Ingvar Wennersten har hunnit hitta en expert som kan förklara varför proverna ger mycket låga värden av kemikalier i hus. Spridningen i luften är en faktor. Det är också naturligt att de boende börjat städa och tvätta innan de insåg vad de råkat ut för.

Skånskan har tidigare publicerat bilder från en fastighet där vattnet i en utomhuspool och golv inomhus blev rosa. Enligt Ingvar Wennersten ska färgen uppkomma vid kontakt med vatten. De första tecknen grannarna märkte var på djur. Det blev rosa tassar på golvet när de släpptes in. Hundägare trodde att ett djur var dödssjukt när kisset blev rosa. En granne ska ha vaknat på morgonen och haft rödrosa färg på kudden.
Så NFC:s uppdrag är komplext, men deras utlåtande är också avgörande för att få veta vad som har spritts och i vilken omfattning.
– Man ska förklara miljöeffekten, säger Ingvar Wennersten.
Straffvärdet höjs om kemikalierna visat sig gå in i bostäder.

NFC uppges vara överbelastade, men det kan också finnas en annan orsak till att det drar ut på tiden. DDT, lindan och andra ämnen som spritts har varit förbjudna länge och erfarenheterna av dem är därmed begränsade, i synnerhet om de blandas.
– Coctaileffekten är troligen ingen på jorden som kan säga vad det har för effekt.

Ingvar Wennersten inväntar också ett yttrande från yrkesmedicinen i Lund gällande de personer som kan ha blivit utsatta för kemikalier. Ingvar Wennersten understryker att han är jurist och inte läkare.
– Men vad som har berättats om problematiken ser det ut som om de har drabbats, säger han.
Vem eller vilka som kan komma att åtalas för grovt miljöbrott vill Ingvar Wennersten inte uttala sig om.

Dagens fråga

Äger du en sommarstuga?

Loading ... Loading ...
×