Andreas Gustavsson
chefredaktör för ETC. Foto: Stefan Bergmark

Feministisk medvetenhet ger mediemångfald

Jag tänker att det finns två olika sorters mediemångfald. Den ena handlar om kvantitet och den andra om kvalitet. Det förra är den mångfald som är beroende av mängden medier och den senare om vilka journalister som förmedlar vad. Båda kategorierna har betydelse för ett demokratiskt samhälle men det är kvaliteten som oftast är undermålig och det är här som feministiska medieperspektiv är viktiga.

– Don’t hate the media, become the media hette det i den antikapitalistiska globaliseringsrörelsen i slutet av 90-talet och ur den rörelsen uppstod vi, berättade Victoria Rixer från arbetskooperativet Fria Tidningar. De har åtta olika nyhetstidningar runt om i landet, däribland Skånes Fria Tidning som utkommer med ett nummer i veckan och har sin redaktion i Malmö. Feminismen är ett av flera perspektiv som kooperativet medvetet och från start velat ska genomsyra det redaktionella arbetet.
– Jämställdhetsdokument i all ära men det krävs att man sätter upp mål.

Och för att nå dem behövs bland annat en genomtänkt inventering över vilka vi är och vad som behövs.

ETC Förlag, med rötter som sträcker sig till 70-talet, ger liksom Fria Tidningar ut flera lokala veckotidningar och de har också hela tiden siktat på att föra fram ”andra berättelser” än mainstreammedierna. Efter årsskiftet lanserade de sin största satsning hittills, Dagens ETC, vilken utkommer varje vardagsmorgon och har ”En röd tidning för ett grönare Sverige” som slogan.
– Vår målsättning är att bli Sveriges första jämställda dagstidning, sade chefredaktör Andreas Gustavsson och berättade vidare att en dagstidning generellt sett består av 70 procent män och 30 procent kvinnor på bild, som intervjuade och skribenter med mera. Dessutom förstärker medierna ett samhälle där män är överordnade eftersom när kvinnor skildras så är det företrädesvis som representanter för olycksdrabbade osv medan män oftare får stå i medieljuset som handlingskraftiga, experter och liknande.
– Så såg det även ut i våra tidningar innan vi började med vårt jämställdhetsarbete. Och det är ingen rocket science utan handlar bara om att räkna och värdera. Hur många debattörer, skribenter, intervjuade och så vidare är kvinnor och hur många är män och är de framställda som offer eller som handlande subjekt?

I förra veckan kom Dagens ETC ut med sitt hundrade nummer och de passade då på att summera den första tiden med sitt jämställdhetsarbete. Bland debattörerna hade kvinnorna, från mitten av januari till början av juni, ökat till 48 procent och männen sjunkit till 52 procent. Samma siffror för de intervjuade under denna period. Räknar man bara profilintervjuer så hade kvinnorna till och med blivit fler än männen med 58 respektive 42 procent.

– När vi startade Feministiskt Perspektiv för tre år sedan så upptäckte vi snart att det finns liknande tidningar runt om i världen. Chefredaktör Anna-Klara Bratt hade med sig medarbetaren Rebecka Bohlin när det var den feministiska nättidningens tur att äntra scenen. Bohlin har under våren rest runt och besökt systertidningar i Europa.
– En sak som slog mig är Sveriges unika position inom feminismen. Visserligen möts vi av mer hat och hot här men vår journalistik har också lättare att slå igenom mediebruset medan våra systertidningar är mer osynliggjorda. Vårt presstöd gör också att vi har helt andra resurser.

Tidningsdöden visst, men med nätets framväxt har vi i dag en mediemångfald som aldrig förr. Men den är till stora delar kvantitativ och kanske också försåtlig då den döljer bristen på kvalitativ mångfald, vilka som berättar om vad, vilket gör att mainstreammediernas i stor utsträckning fortsätter att förstärka en patriarkal samhällsordning.

Webb-tv kultur

×