Åter till Husby

Bilar brändes och ungdomar kastade stenar på räddningsfordon. Liknande scener hade utspelat sig i andra europeiska städer dessförinnan, men skeendena i Husby var lika fullt svåra att begripa för många.
Journalisterna var snabba på plats. Men de visade sig mer intresserade av att få illustrera sina framställningar med lämpliga citat, än att förmedla de boendes tankar om det som pågick. Åtskilliga Husbybor fick uttala sig i media, men rapporteringen byggde på en önskan att fånga röster från två ”läger”: stenkastarna och de goda krafterna.
Detta konstaterar de 8 forskare från Stockholms universitet som står bakom den rapport om oroligheterna i Husby som publicerades i veckan: ”Bilen brinner… men problemen är kvar”. Rapporten, som bygger på ett 30-tal djupintervjuer, borde läsas av alla som tror sig ha en vattentäta förklaring till varför oroligheterna i förorten utbröt.
Några förklaringar av sådant slag vill de 8 samhällsvetarna inte ge. I stället ringar de in det som de intervjuade själva ser som viktiga bakomliggande problem.

Ett av dessa problem är Husbybornas brist på inflytande över utvecklingen i sin egen stadsdel. Husbyborna har försökt men inte lyckats påverka utveckling, och därför har många fått en känsla av maktlöshet. Det civila samhället bygger broar, men hyreshöjningar och okänsliga kommunpolitiker river ner dem. Medborgarna upplever sig ha ”rätt till samhället”, samtidigt som frustrationen över upplevda orättvisor ökar när Husby förblir på skuggsidan. Frustrationen hos de boende riktas också mot hur Husby och våldet speglas av media och politiker. Är det bara när bilar brinner som tillståndet i Husby är en angelägenhet för övriga samhället?

I rapporten riktas också skarp kritik mot polisen, som anklagas för både rasistiska tillmälen, våldsamma metoder och ren ovilja att öppna upp en dialog. Kritiken från de intervjuade riktas inte bara mot agerandet strax före och under oroligheterna. Snarare vittnar intervjuerna om upplevda trakasserier som pågått under lång tid, som rutinmässiga kontroller av den som ser ung och arabisk ut.
Ett annat fenomen som beskrivs av rapportförfattarna är den starka känsla av gemensamhet som delade erfarenheter av ”nedmonterad välfärd” och utelämning åt sig själva har skapat i Husby. Platsen i sig blir därför viktig att ”försvara”, och hos vissa föds en känsla av att Husby är ett så stigmatiserat område att andra regler än i övriga samhället bör gälla.

För den som aldrig har levt i socialt utsatta områden kan det vara svårt att begripa hur en sådan mental mekanism fungerar. Det är också lätt att rasa när bilbränder rasar. Men hårdare batonger har aldrig varit ett verkningsfullt medel mot sociala problem.
Förslagen till lösningar på de problem som kan orsaka upplopp är många, och måhända kan rapporten ge en viss vägledning om vilka som är att föredra. Men som rapporten med stor tydlighet visar är rasismen i samhället en del av problembilden. Därför kan främlingsfientliga förslag aldrig vara en del av lösningen.


Dagens fråga

Känner du någon som drabbades av terrorattacken i London?

Loading ... Loading ...
×