”Fluefitt” och ”kasekrockar”

”Nu e ed slud po visslanned, sa han som skar au si flabben”.
Skånska Dagbladet presenterar här en mängd skånska ord, uttryck, historier och ramsor som skickats till redaktionen. Stort tack till alla läsare som medverkat!
”De e en grann lua du gir bort o den e nock go o ha nor man går ud med hungen på maronen.”
Bertil Hansson, Skurup

Just nu i juletider när folk är stressade behöver vi påminna varandra om hur viktigt det är med ”madaro” (lugn och ro vid matbordet när vi äter).
Maj-Britt Nilsson, Malmö.

”Klydderöv”, ”nyssled” och ”nojlar.” Skånskan innebär att vi kan prata i lugn och ro utan att stockholmarna förstår, ha ha!
Sven-Bertil Flinck, Brösarp.

Min mor, född 1908 och död sedan många år, använde ett ord som jag inte visste vad det betydde. Min far kom till undsättning och förklarade. Ordet ”hovedtag” var alltså någonting att ha på huvudet, mössa, hatt, basker. 13 barn och 13 barnbarn ser ut som fågelholkar och inser inte det roliga och fyndiga i ordet.
Kerstin Jönsson, Eslöv.

”Ännaklämd” är den som är mycket nyfiken (”förveden”). ”Ståkkånad” är andfådd.
Hans-Erik Nilsson, Billinge.

Hej Lars-Yngve! På julafton engagerade jag hela min släkt i den roliga tävlingen. Min dotter sa att hon kom ihåg morfar Calles mening: ”De e så länge sen så de e enna sen doffelen brann”. Detta har Skånskan skrivit om en gång. Duffeln var en industri eller liknande i Malmö.
Min mans förslag är: ”Ed och sädd bug för i morron kommer rackarn och tar skinged”.
Helena Svensson, Bjärred

När den sexuella frigjordheten var ny och populär, eller man åtminstone pratade om den, sade man i Stockholm: ”gruppsex”. I Brantevik, där jag bodde då, sade man: ”bunkaknöll”.
Håkan Söderberg, Malmö

En ”hossetrampare” är en person som hör så dåligt att han måste gå så nära att han nästan trampar strumporna av en.
Lars-Åke Wigårde, Dalby

Om otrevliga eller gangsteraktiga personer: ”De skulle hatt litta pilefitt po bagsian” (stryk med en pilekäpp).
Thorsten Larsson, Blentarp.

”De e ju mied o sjutta nu ve juletid o de inte udan att man bler lid ånnaforrtan (andtruten) nårr en ska hinga me allt.”
Ett annat roligt ord är ”vehängeli”, hänga vid, efterhängsen.
Barbro Spets, Skurup

”Agedyna” (dyna att sitta på i hästvagn).
”Sluring”, (korv).
”Rätt hen i väret”, (rent åt helvete, troligen från danskan).
Morgan Johnsson, Arlöv

När jag var i åtta-tio årsåldern var jag mycket hos farmor och farfar på landet. Då sa farmor ofta till mig: ”men gräbba du får inte lua ude udan hossor, du bler kåll om tärna”.
Det får mig att tänka på farmor Johanna, som var en snäll och go gumma.
Bodil Andersson, Sjöbo

”Albue” (armbåge), ”akkava” (hastigt påkommen) och ”duestola” (blåklint).
Birger Larsson, Rydsgård.

När traktens skrytmåns ”spillar opp” (konkursar) fälles ofta uttrycket: ”Nu e ed slud po visslanned, sa han som skar au si flabben”.
Ingegerd Larsson, Hörby

Min far som var biodlare kallade honung för ”fluefitt”.
Mats Svensson, Blentarp.

”Du tåller väl skoj, sa bonnen när han högg hoet å tocken!” (du tål väl skoj, sa bonden när han högg huvudet av tuppen).
Siv Larsson, Södra Sandby

När vi efter många år flyttade tillbaka till Skåne var det en vinterdag med halkiga vägar. Vi körde bil och när vi närmade oss Malmö hade vi Radio Malmöhus i bilradion. En reporter intervjuade då en trafikpolis för att efterhöra trafiksituationen. Han berättade då att det inte hade varit några allvarliga incidenter utan ”det har mest varit kasekrockar”. Vi blev nästan tårögda av glädje över att höra att vi nu var hemma i Skåne.
Ole Hindsø, Höör

En tupp är alltid ren och fin. Är den smutsig så är det illa ställt. En ”mögtocke” är en som är ”redigt mögig å ente alls grann”.
Ingar Wigårde, Dalby.

”Ännaklämd”, är den som hänger sig åt allt ointressant trams, som bland annat läggs ut på facebook.
Bengt Ahldin, Blentarp

”Jag sidder o flår ugglor.”
Det är att till exempel att sitta framför tv och gapa sömnigt.
”Tvärsockad”, är den som är tvärtemot allting.
Anita Skoog, Sjöbo

Jag har fastnat för uttrycket ”lushoungabier”, det vill säga lättöl. Det har en härlig rondör och en bouquet som lättölen oftast ej har!
Per Ryberg

Jag var mycket hos min farmor och farfar när jag var liten och kommer ihåg när farfar sade: ”kom nu paugablär så gaur vi hin sian järed o plockar blaubär i skauen, så kan vi se te ungkregen på samma gång”. Farfar och farmor bodde i Skäpperöd, nära Vallarum.
Ewert Nilsson, Hörby

Jag har alltid tyckt att ”ännaklämd” bättre beskriver hur man känner sig istället för svenskans ”bekymrad”.
Lillemor Lindström, Marieholm

”Ha sier du kvinga?”
Malin och Therese

”De gåur ungan sau kärringen när hon kröub o sked o spredde ud e me aunklarna.” Det går undan sa kärringen när hon kröp och sket och spredde ut det med anklarna.
Detta uttryck kommer från min mormor, som alltid hade en blommig klänning med förkläde och Ettans snus i förklädesfickan.
Lars Lennartsson, Skurup

”Tjyssebär.” Har ett minne av detta från min skolgång i slutet av 1950-talet i Skivarps folkskola, då vår lärare bad oss räkna upp vilka frukter vi kände till och jag svarade just ”tjyssebär”, varvid läraren småleende bad övriga klassen att berätta för mig vad bären i fråga egentligen hette, och jag fick skamsen lära mig att de hette körsbär.
Ett annat gammelskånskt ord som mina farföräldrar använde för nyckelpiga var ”agerhunna”.
Roland Holmström, Abbekås

Min mormors mor kallade min morfar för en riktig ”träbonnefjös”, vilket jag tycker är ett roligt ord när man inte gillar någon riktigt bra.
Christer Borgström, Åkarp

Om man frågar efter vägen i Osby kan man få följande svar: ”rakt fram som foden i en håsa”.
Ingvar Olsson, Höör

”Ålehue, rullebör och fubbik” i all ära men jag gillar ordet ”luka”. Ja, som i luka ogräs. Försök säga det till en ickeskåning så får du se en lång snuda format till ett frågetecken 🙂
Mia Lundborg, Hallaröd

”Bonen sior ti glytten: ha har du i ruen och jorra norr du har vajjen och gå po?”
Jan Svensson, Höör

Skickar en historia som min fru Sonja råkade ut för när hon som barn flyttade från Bertilstorp (Brösarp) till Skättilljunga (Tollarp). När Sonja och hennes nya bästis passerade en potatisåker, där man just då skördade godsakerna.
Sonja: ”Titta, de plockar upp pantoffler!”
Bästisen: ”Det heter inte pantoffler, det heter päror”.
Jag tycker det är en skön skånsk historia.
Leif Tornqvist, Staffanstorp

Jag har arbetat som sjuksköterska på den skånska landsbygden. Två absoluta favorituttryck är ”ånnaforrtaen” och ”ståkkånad”. Båda betyder ju någon form av andnöd. Har även hört uttrycket ”forpustad” om samma sak. Hälsningar till Lars Yngve, som gör en hedersvärd insats för Skåne, utan en massa glyttigheter.
Karen Bjerregård, Genarp

En å di ramsår såm va letta å komma ihu räknade åpp fuula:
Kråuga, råuga, ramm å starr.
larrka, viiv, höug å spårr.
Aulika å ula.
De va tie slajs fuula.
(Kråka, råka, korp och stare. Lärka, vipa, hök och sparv. Kaja och uggla. Det var tio sorters fåglar.)
Gert Rosberg, Hörby

Ett uttryck som min far ofta använde var ”piskatåga”, då han hade haft mycket att göra och bråttom. Jag är trogen SkD-läsare sedan 45 år och har dessutom haft förmånen att gosa med Lars Yngve när han var baby. Mamma Ulla och undertecknad var kursare i Kristianstad i början på 1960-talet.
Britt Olofsson, Ystad

Mitt favoritord är ”gluttana”, som betyder barnen eller ungarna.
Britten Johansson, Svedala

Moster Agnes brukade använda ordet ”holians”, som i ”i dag är det holians räligt vär”. Det betyder troligen ”väldigt” eller ”särskilt”.
Viola Nyström, Södra Sandby

Ett ord som min far ofta sa är ”akavet”, som betyder bakvänt eller avigt. Det tycker jag är ett mycket användbart ord (använder det ofta). Jag tycker det är viktigt att vi kan behålla lite av våra skånska ord. Allting ska vara så ”spisst”, som om alla i Sverige kommer från Stockholm.
Gunlög Grimbäck, Östra Grevie

Några favorituttryck på mitt tungomål, präglat av uppväxt på Söderslätt: ”tjylna” (elda), ”hurrelving” (virvelvind), ”oppråsad” (stökigt), ”vingabrytt” (ont i hela kroppen).
Nils-Gunnar Snygg, Trelleborg

Ett favoritord är ”mögtocke”, det vill säga lortgris.
Elisabeth Hemby, Svalöv

Mitt bidrag är ”barhued”, med vilket menas att man dricker kaffe utan socker eller mjölk. Har även nämnts för person utan mössa.
Leif Johansson, Malmö

Två skånska ord som man inte hör ofta nuförtiden är ”ettorlia” och ”spuddetröja”. Jag bodde på landet och har hört dessa sedan jag var barn. Till exempel: De e kallt vär ude ida ettorlia, so ta po di en spuddetröja.
”Ettorlia” vet jag inte var det kommer ifrån. ”Spuddetröja” = spuddor = stickor, alltså en stickad tröja.
Gunnar Hellkvist, Svedala

Mitt skånska favoritord är ”pjodd”. Pjodd är ett universalord som kan användas i många sammanhang för ”liten grej”. Ett exempel: man håller på att laga något och behöver, just det, en pjodd. En liten träbit, en skruv, etcetera. Det kan även vara tal om levande väsen, som små ankungar om våren.
Sara Jönsson, Eslöv

Farfar var ganska ekonomisk, så när han en gång spillde en matbit på golvet sa han snabbt: ”Trö po de, så ente hungen tar de!”.
Ann-Britt Larsson, Sjöbo

En påg o en tös sitter på ett milkabor efter kvällsdansen. Hon säger: ”Va ska du där me dina kåle näva, din rälje kåde basse. Vi har ente hatt fulje so länje”.
Andra ord: ”svaltemavad”, ”sulten”, ”skrubbsulten”, som betyder hungrig.
”Hyna ryjj”, frysa, stå och kura.
Roland Bengtsson, Höör

”I mauren bler det holians myed kollare.”
Nils-Göte Persson, Sjöbo

””E man ente forveden, så får man ente veda nåt.”
P.U. Hörberg

Dagens fråga

Intresset för vinylskivor ökar. Saknar du dem?

Loading ... Loading ...

Webbkryss

×