Foto: Scanpix
Foto: Scanpix

Mellanmjölken — allt annat än lagom

På landet

I dag är mellanmjölken mejeriernas mest framgångsrika produkt alla kategorier.
Annat var det 1983. Då var det kris i Mellanmjölkens land, eller rättare sagt i Lättmjölkens. För första gången på många år var mjölkkonsumtionen på väg ner. Lättmjölken var för vattnig, tyckte många, och standardmjölken för fet. Något måste göras.
– Tiden var inne för något nytt, minns Britt Ullestad, mångårig medarbetare på Arla.

Sagt och gjort. En ny mjölk togs fram, en som verkligen smakade mjölk, men inte var så fet. Något mittemellan. Något lagom, med andra ord.
Först ut att få ta del av den nya produkten var Västerås, Sundsvall och delar av Dalarna. Arlas paket pryddes av en liggande ko, omisskännligt tecknad av Stig ”Slas” Claesson, och en liter såldes för 3 kronor och 47 öre.
Efter ett halvår lanserades den i hela landet, men inte under namnet mellanmjölk. Märkligt nog döptes den nya mjölken i stället till ”Mjölk 1%”. Svenska folket, däremot, visste bättre.
– I folkmun började den genast kallas för mellanmjölk, och det var ju precis vad den var, säger Britt Ullestad.

Succén var dock inte omedelbar. Försäljningen gick trögt. Efter några år sjönk den till och med, för att till sist utgöra ynka åtta procent av all mjölkförsäljning. Ny kris.
Mejerierna vispade snabbt ihop en testpanel. Det visade sig att mjölken var för blaskig. Fetthalten höjdes till 1,5 procent och 1986 återlanserades mjölken, nu under dess ”riktiga” namn: mellanmjölk. Svenskarna omfamnade den nya mjölken omedelbart. Konsumtionen sköt i höjden. Dessutom vitaminiserades den på samma sätt som lättmjölken, vilket gjorde att skolorna gjorde mellanmjölken till ”sin” mjölk redan från början.
Resten är, som det brukar heta, historia. I dag är mellanmjölken populärare än någonsin och allt annat än ”lagom”. Varje år säljer mejeriföretagen 520 miljoner liter mellanmjölk, att jämföra med 300 respektive 160 miljoner liter standardmjölk och lättmjölk. Grattis!

Läs På landet

Webb-tv

×