berättar en sjukvårdare i sydvästra Skåne.
berättar en sjukvårdare i sydvästra Skåne.

Kör efter turistkartor

Allvarlighetsgrad?
Katastrofal.
Sannolikhet för upprepande?
Mycket stor.
Avvikelserapporten som en sjuksköterska i oktober skickar till Region Skånes ambulansledning andas frustration.
”Tänk er följande scenario: medvetslöst barn, sju år, utan andning. Och inte hitta adressen.”

Ett par månader senare kommer Socialstyrelsen med ett beslut i ett Lex Maria-ärende.
Fallet handlar om en 34-årig skånsk man som har drabbats av bröstsmärtor och andningssvårigheter.
Det tog nästan en timme för ambulanspersonalen att hitta rätt.
Den 34-årige mannen fanns nämligen på en ny landsvägsadress.
Den kunde sjukvårdsteamet varken hitta i papperskartor eller digitala kartor.
En ambulanssjuksköterska i norra Skåne, Stefan, recenserar tekniken i dagens skånska ambulanser.

– Budbilar har bättre navigationssystem. Det är ändå en hyfsat seriös verksamhet vi sysslar med, då borde det här bekymret tas på allvar.
Han påtalar att Region Skåne känt till problemet i flera år.
Den första januari 2011 släcktes det så kallade Mobitexnätet ner.
Via nätet kunde ambulanspersonalen få all information rakt in i bilen, via SOS.
Inte bara en punkt på en karta utan personuppgifter och journaler.
– Nu tar utryckningarna längre tid och vi kommer sämre förberedda.
– Det är patienterna som drabbas.
Det finns i dag en uppsjö av moderna navigationssystem. Dessa används i andra landsting, säger Stefan.

Men i Skåne är det numera papperskartor som gäller. Och inte vilka kartor som helst.
Ambulanssjukvårdaren Thomas, som arbetar i sydvästra Skåne, berättar hur Sirius Ambulans AB delade ut turistkartor över Skurup till personalen.
– Det var de senast uppdaterade kartorna. Men jag har för mig att Nils Holgerssons gås skymde en del av ett kvarter.

Poul Kongstad, högsta chef på Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC), anser att det är ambulansföretaget som ska garantera uppdaterade kartor.
Samtidigt ser han fördelar med turist- och taxikartor, som när det gäller upplösningen.
– På dem kan ambulanspersonal manuellt rita in nya gator. Det ingår i yrket.
Pelle Englezon, samordnare för sjukvårdslarm, håller med.
– Förr var det en stolthet att kunna hitta alla adresser trots att de var nya, säger Pelle Englezon.
Det gäller att inte ha en övertro till teknik, menar RSPC:s ledning.

– Precis som i flyget måste man ha en papperskarta. Det är grunden, säger Poul Kongstad.
Det går även att jämföra med taxiförares lokalkännedom.
– Du måste kunna vissa stora gator och huvudleder. Det är en tyst kunskap som ska finnas ute i verksamheten.
Ambulanssjukvårdaren Thomas ifrågasätter resonemanget.
Han arbetar på en mindre station och många uppdrag sker utanför hemkommunen.
– Hur ska vi kunna lära oss 4 000 gator i Malmö?
Stefan och hans kollegor har samma situation på sin station.
– Vi befinner oss ofta utanför det egna geografiska området, där vi saknar lokalkännedom. När det fanns ett navigationssystem hittade vi enkelt rätt.
Det råder förbud mot att använda privata mobiltelefoner i ambulanserna.
– Men det skiter alla i, eftersom vi letar adresser på telefonerna, säger Thomas.

Det är en risk när ambulanspersonal själva ska söka en adress via gps.
Det visar Socialstyrelsens granskning av fallet med 34-åringen som inte hittades.
”Ambulansbesättningen har i journalen och sina yttranden konsekvent angett adressen med en bokstav fel, vilket kan vara orsaken till problemen med att hitta rätt.”
Stefan och Thomas är fingerade namn.

Webbkryss

korsord-hoger

Dagens fråga

Brukar du plocka svamp?

Loading ... Loading ...
×