Carl Bodin Svensk vill fortsätta utveckla sitt stora matlagnignsintresse genom att gå in på djupet. Foto: Daniel Ohlsson/TV4

”Jag är väldigt stabil”

– Fast det var faktiskt inte jag som sökte till programmet utan min bror som anmälde mig utan att jag visste om det, säger Carl Bodin Svensk och berättar hur förvånad han blev när produktionen ringde.
– Men så tänkte jag varför inte? Familj och vänner som äter min mat berömmer den ju alltid.

Carl Bodin Svensk är 23 år gammal och bor i Lund. Han är född i Göteborg och pluggar för tillfället Media- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.
Matintresset föddes redan när han var barn.
– Jag fick hjälpa till att hälla i lite salt i grytorna och såserna som mamma och pappa gjorde. De har alltid varit matintresserade och vi har alltid ätit väldigt bra mat hemma. Men det var nog först i äldre tonåren när jag bjöd hem kompisar och ordnade herrmiddagar som jag upptäckte hur härligt man kan ha kring mat. Sedan har jag jobbat en del inom restaurangbranschen som servitör och sett hur saker och ting fungerat och det har fått mig ännu mer sugen.

Men din rätt du tillagade under uttagningen är ganska avancerad. När började du med finliret?
– Rätt direkt faktiskt. När jag blir intresserad av något blir jag riktig nördig och pretentiös och ger verkligen allt och blir som en liten svamp med att suga i mig kunskaper.

Hur vill du beskriva din matfilosofi då?
– Jag använder mig hemskt gärna av gamla tekniker och recept. Så den svenska husmanskosten med ett modernt angreppssätt, kan man säga. Jag lägger alltid min egen lilla twist på det.

Finns det något du absolut inte lagar?
– Jag har väldigt svårt för saker på konserver. Det värsta jag vet är champinjoner och majs på burk. Men annars så kryddar jag aldrig mat för mycket. Salt och peppar är mina två stöttepelare. Jag lagar väldigt sällan några kryddstarka grejer, det är inte min grej.

I programmet ser man ju hur Leif Mannerström ofta går runt och skriker att ni är för försiktiga med kryddningen …
– Haha, ja han gick alltid runt och ropade: ”Smaka upp för helvete, är ni saltallergiker eller?”. Man kan säga så här att när du lagar någon rätt, det som skiljer proffs från amatörer är att all mat måste ligga där av en anledning och du måste smaka på allt. Du kan inte bara lägga dit lite sallad för att du brukar ha sallad till maten. Den ska vara där av en anledning. Så det gäller att tänka på hur varje råvara ska smaka.

Vad är din styrka i tävlingen tycker du?
– Två saker. Jag har en väldigt hög lägsta nivå, det är sällan jag gör bort mig som att jag inte hinner klart eller bränner saker. Jag är väldigt stabil. Och Sveriges mästerkock är en tävling förvisso, men det viktigaste är att man inte kommer sist. Så länge man inte är sämst är man kvar. Den andra styrkan är att jag är väldigt modern i min matlagning och jag vet vad juryn förväntar sig. Jag har jobbat inom restaurangbranschen och vet lite hur de tänker.

Jag läste på din blogg att du själv håller på att starta restaurang?
– Ja, eller jag och min goda vän ligger i förhandlingar för tillfället. Jag är en sådan som ger mig in i saker rätt lätt. Och jag har jobbat på restaurang tidigare och jag älskar allt kring måltiden. Så varför inte? Det är en bra möjlighet nu när jag är ung och har varit med i Sveriges mästerkock. Dessutom har jag ingen flickvän eller fru, ingen hund eller något annat som binder upp mig. Men det är på Västkusten. En liten sommarkrog. Så med det kan jag även fortsätta mina studier i Lund.

Ja hur du på framtiden? Något inom media eller mat?
– Jag vill gärna jobba inom media. Men det är klart, kan man kombinera det med mat på något sätt hade det varit jättebra.
Du bor ju i ett kollektiv i Lund. Blir det alltid du som får laga mat? Utnyttjar de ditt intresse?
– Ja, lite är det ju så. När jag är i skolan brukar det dyka upp små oskyldiga sms från dem som ”ska du laga mat i kväll eller?”.

×