Jakob Bergengren är projektkoordinator för projektet som på allvar ska återinföra den tjockskaliga målarmusslan i den svenska faunan. I Fyleån är arten troligen utdöd i dag. Foto: Andreas Hillergren

50 miljoner för
att rädda musslor

Få känner Fyledalen och Fyleån bättre än Carl Piper på Högestad och Christinehofs gods. Han är uppväxt här och äger stora delar av marken.
– Jag badade i ån som liten och fick kallsupar, men det var inget farligt. Jag är inte säker på att jag skulle vilja få en kallsup i dag.
Troligtvis levde det också tjockskaliga målarmusslor i ån när Carl Piper var liten. Men i dag är de sannolikt utdöda, bara skal har hittats i ån. Den tjockskaliga målarmusslan är på gränsen till utrotad i hela Sverige.
– Det finns bara 25-talet livskraftiga bestånd, säger Jakob Bergengren på Länsstyrelsen. Strömmande vattendrag har påverkats av människan, det handlar bland annat om försurning, övergödning och rensning.

Men 2016 kan situationen för musslan vara en annan. 50 miljoner kronor satsar nu Europakommissionen, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på projektet ”Målarmusslans återkomst ger friskare åar” under de närmsta fem åren. Tolv av dessa miljoner ska spenderas på Fyledalen.

Med sig har de markägare – bland andra Carl Piper – runt de tio vattendrag i södra Sverige som ingår i projektet. På onsdagen lanserades allt under en presskonferens i Fyledalen.

Men är det verkligen försvarbart att lägga 50 miljoner kronor på att rädda en enda art? Länsstyrelsen i Skånes länsöverdirektör Göran Enander ställde själv frågan under presskonferensen och gav sedan ett svar.
– Satsar man på musslan så jobbar man också med flera av våra stora miljöutmaningar. Då kommer vi en bit på vägen för att minska övergödningen och öka den biologiska mångfalden, vilket är två av de prioriterade områdena för våra politiker.
I Fyleån handlar åtgärderna om att få vattendraget att slingra sig – meandra – igen. Så gjorde ån förr, innan utdikningarna i slutet på 1800- och början av 1900-talet. En slingrande å som varje år svämmar över gynnar den biologiska mångfalden eftersom blöta marker ger mer mat och miljön blir mer varierad. Dessutom kommer ån fungera som närsaltfälla och minska övergödningen.
När detta grävarbete är avklarat – kanske runt 2013 – är det dags för det stora testet. Då ska målarmusslor som fötts upp utanför Blentarp planteras ut. Eftersom målarmusslan är så känslig för miljöförändringar är musslornas överlevnad en ypperlig indikator på om miljön verkligen förbättrats.
– Det här projektet handlar om mycket mer än musslor, vi använder musslan som en symbol och en indikator för om vi lyckas, säger Ivan Olsson, som är projektledare.

För Carl Piper är det en dröm som går i uppfyllelse när projektet nu startar.
– Men vi gör det här för kommande generationer, inte för att vi nördar ska kunna plaska runt här.

Dagens fråga

Brukar du bli irriterad på dina arbetskamrater?

Loading ... Loading ...
×