Förnybar energi byggs ut i raketfart i Sverige

Den 26 april är det 25 år sedan den fruktansvärda kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Samtidigt finns bilderna på Fukushima-katastrofens mest akuta skede kvar på våra näthinnor. Den fulla vidden av vad som hände och händer i Fukushima vet vi inte ännu. Bara att det är en mänsklig, miljömässig och samhällelig katastrof av enorma mått.

Extrema händelser som Tjernobyl, Fukushima och för den delen även Harrisburg riktar alltid fokus mot energiförsörjningen, inte bara i det land händelsen inträffar utan över hela världen.

Därför är det bra att kunna konstatera att i Sverige har vi slagit in på den förnybara vägen. Det är själva innebörden i den energiöverenskommelse som alliansregeringen träffade 2009. Så här står det: ”Svensk elproduktion står i dag i princip bara på två ben – vattenkraft och kärnkraft. Klimatfrågan står nu i fokus och kärnkraften kommer därmed under den tid vi kan överblicka att förbli en viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen.”

En kraftfull förnyelse av energipolitiken var nödvändig, dels mot bakgrund av klimatfrågan, dels mot bakgrund av 30 års svenska låsningar kring kärnkraften. Vid några få tillfällen, alltid med Centerpartiet som part, har låsningarna kunnat dyrkas upp. Det gällde 1997 när beslutet om att stänga av Barsebäcksreaktorerna togs. På samma sätt gällde det de låsningar som funnits för att den förnybara energin ska byggas ut.

Efter energiöverenskommelsen 2009 ser vi nu en kraftfull tillväxt av förnybar elenergi.
Sverige ligger för första gången på den globala 10 i topplistan när det gäller ny vindkraft, främst tack vare de gröna elcertifikaten som vi var pådrivande för. Energimyndigheten bedömer att vi redan nu får 4 TWh el från vindkraft och år 2012 blir det 6 TWh vindel.
El från biobränsleeldade kraftvärmeverk växer så det knakar. Nu mer än 12 TWh per år.Bioenergin har idag passerat oljan som Sveriges största och viktigaste energikälla.
Energiforskningen får mer pengar än någonsin. Från bottenrekordet med (s) på under 400 miljoner kronor är nivån nu drygt 1,3 miljarder kronor per år. Överlägset mest pengar går till förnybar el och energieffektivisering.
Spännande stora projekt får specialstöd, som Sebased vågkraftprojekt utanför Bohuskusten liksom drivmedelsprojekt som Chemrecs svartlutsförgasning i Piteå; Göteborg energis biogasprojekt; Volvos elbil för stadstrafik och Södra Cells biobränsleprojekt från svartlut i Mörrumsfabriken.

Vårt beroende av kärnkraften kommer steg för steg att minska. Samtidigt är det viktigt att understryka att så länge vi har kärnkraft så ska den omgärdas av strängast tänkbara säkerhet. Sverige ska lära av Fukushima.

Alliansregeringen har satsat kraftfullt på stärkt säkerhet vid svenska reaktorer. Två myndigheter har blivit en – Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), med ökade ekonomiska resurser. Incidenten i Forsmark 2006 ledde till att verket sattes under särskild tillsyn och en internationell granskning genomfördes.

Strålskyddsforskningen har stärkts. 2009 beställde regeringen genom SSM en internationell granskning av hela vårt kärnsäkerhetsarbete. Granskarna granskas. Förra året fick SSM i uppdrag att särskilt titta på det faktum att svenska reaktorer är rätt ålderstigna. Nu utökas det uppdraget med anledning av Fukushima. Sverige ska genomföra stresstesterna EU är överens om.

25 år efter Tjernobyl har vi i Sverige nu äntligen fått en politik där vi minskar vårt beroende av kärnkraft. Den förnybara energin byggs ut i rekordfart. Sverige ett av de ledande länderna i omställningen mot ett hållbart samhälle. Det är något vi i Centerpartiet drivit på hårt för. Den vägen ska vi fortsätta på.

Dagens fråga

Har du ställt fram balkong- eller utemöblerna än?

Loading ... Loading ...
×