Serien Konsthögskoleodyssé ingår i Eva Björkstrands nya album Lokal dimma

Fablerna dominerar i
serietecknarens värld

Två paket chokladcigaretter, en leksaksval och en trästol i miniatyr står bredvid ritbordet i rummet mot gatan som Eva Björkstrand har gjort till sin ateljé hemma i trean. Samma stol känns igen från en serie i hennes albumdebut Kioskvältaren där en hund dukar fram fika för två med sin finaste dockservis. Först när hunden sätter sig till bords upptäcker han stolen mittemot är utan gäst. Den underfundiga fabeltonen är en sida av Eva Björkstrands serier, en annan är korta självbiografiska historier med hennes tecknade alter ego. Men båda sidorna hänger samman.
– Jag ser allt jag gör som en slags alternativ och surrealistisk självbiografi. Mina serier och bilder bygger på vem jag är, mina erfarenheter, infall, humor, minnen och drömmar. Jag tecknar mitt alter ego och jag ser mig själv i de flesta djur jag tecknar, säger Eva Björkstrand.

I hennes nästa album, Lokal dimma, som släpps i april får fabeltemat ta större utrymme. Två hundar tar död på sina konstnärliga ambitioner genom att elda upp skrivmaskin och målarduk.

En självupptagen gris reflekterar över sin existens. Några sorkar kalasar på russin. Ernst Billgren har skrivit förordet till albumet.
– Jag befinner mig i samma bildvärld, men det har gått några år sedan sist. Generellt sett har jag dykt djupare in i fiktionen. Jag vill stöpa samman verklighet och fiktion till en värld som jag själv vill vistas i.

Faktiskt har hon privilegiet att vistas i den dagligen. Eva Björkstrand är konstnär och tecknare på heltid och hon arbetar lika mycket med grafik som med serier. Just nu är hon i gång med att färdigställa grafik till en utställning i Göteborg i höst. Yrkesvalet tog sin början under ungdomsåren med ett glatt tecknande för byrålådan. När hon och sambon flyttade till Malmö för tolv år sedan kom hon in på den nystartade Serieskolan.
– I kursen var det fokus på att eleverna skulle rikta sig utåt med sitt arbete. Det uppskattade jag inte då, för jag hade svårt att förstå vitsen med att överhuvudtaget visa mitt arbete för någon. Jag ville bara få arbeta med något så roligt som mina serier.

Hennes serier fann ändå vägen in i tidningen Galago, och när redaktören Rolf Claesson bröt upp därifrån för att bilda förlaget Kartago ville han ge ut ett album med hennes verk. 2006 kom Kioskvältaren och sedan dess har hon jobbat parallellt med att hon tagit en examen i konst från Valand i Göteborg.
– Jag sökte till konsthögskolan med mina serier eftersom jag visste att jag behövde gott om tid och utrymme för att arbeta och utvecklas, komma närmare något som jag inte var säker på vad det var.

Serierna mår bäst av att växa fram i en långsam process. En idé blir en skiss som måste vila länge tills en längtan väcks att plocka fram den och jobba vidare med den. Hon dyker in och ut ur olika berättelser och hämtar mycket inspiration från sådant hon läste som barn, Elsa Beskow och Hilary Knights illustrationer i böckerna om Eloise exempelvis.
– Kanske finns det en bild av att det är enkelt, nästan glassigt att arbeta med konst. Men det tar tid, man jobbar hårt och släpper aldrig riktigt tankarna på arbetet. Att vara serietecknare är ett yrke som alla andra, säger Eva Björkstrand.


Webb-tv kultur

×