Fabian Rimfors har sedan fem års ålder delat sin gammelmorfars intresse för skidåkning. Foto: Claes Hall

Skåning ger ut skidhistoria

Fram tills för något år sedan mindes Fabian Rimfors sin gammelmorfar som den gråhårige gubben familjen bodde hos i fjällen på loven. En lite skröplig herre som dessutom viftade med käppen och skrek åt honom att han åkte helt fel. I dag vet Fabian desto mer. – Förutom att Olle tog den moderna utförsåkningen till Sverige har jag förstått att han hade ett finger med i allt runt skidåkning från pionjärtiden på 20-talet till 60-talet. För den som inte känner sig hemma i utförsåkningens historia kan det sägas att Olle Rimfors under sina 97 år hann med att koka egna vallor och ge ut vallningstabeller, designa skidbindningar, stavar, skidor och pulkor samt anlägga backar från Funäsdalen i söder till Tärnaby i norr. Vidare tränade han svenska landslaget, grundade svenska skidlärarföreningen och var styrelseledamot i Skidfrämjandet. Och därtill är han mannen som har lärt vår nuvarande kung att åka skidor.

Frågan om hur hans barnbarnsbarn, en Skånepåg född och uppvuxen i Brösarp, blivit varse hela hans betydelse för svensk skidåkning gör sig påmind. Svaret skvallrar om varför Fabian en dag bestämde sig för att skriva en bok om sin gammelmorfar. – Jag satt på biblioteket en regnig eftermiddag när en man vid namn Rune Sundmark ringde och frågade om jag var släkt med Olle Rimfors. Sedan sa han att han hade hittat något som skulle intressera mig, minns Fabian.

– Det var 16 stycken rullband intervju med Olle från 1977 om stora delar av hans liv. Då de aldrig hade publicerats lämnade han över dem i mina händer. Rullbanden utgör nu ryggraden av biografin ”Olle Rimfors skidfärd – en resa genom utförsåkningens historia”. – Genom arbetet med boken har jag fått lära känna Olle lite mer på hans villkor. Men det som skulle göra honom mest glad är nog att den skildrar hela utförsåkningens historia.

Olle var även själv en framgångsrik skidåkare. Efter bara 3,5 veckor i skidskola i St Anton gjorde han exempelvis debut i VM i St Moritz 1934. Och känslan för snö har gått i arv. – Jadå, jag är inte helt oäven. Jag är uppväxt i Brösarp 200 meter från en skidbacke som pappa var med och byggde liften i. På min meritlista finns en seger i en tävling i Österrike, skrattar Fabian, som nu främst sätter hoppet till nästa generation Rimfors. – Min son Leo fyller ett i år. Om han kan gå nästa gång vi är i fjällen ska han få testa att stå på skidor. Accepterar norrlänningarna att en skåning skriver bok om utförsåkning då? – Ja, det kan vara en fördel att stå utanför etablissemanget. Man blir aldrig profet i sin egen stad heter det ju. Det hade nog kunnat reta mer om någon där uppe gett ut den. Till sist – hur går det för våra alpina stjärnor i OS? – Jag blir inte förvånad om Anja Pärson tar mer än ett guld. Hennes formkurva är uppåtgående i alla disciplinerna. Av herrarna kan någon knipa medalj, vem är hugget som stucket. – Sedan har vi Anna Holmlund i Skicross. Det är förresten nog den disciplin i dag som liknar gammelmorfars skidåk mest.

Webb-tv sport

×