Foto: Jonas P Andersson

Stig-Olle har alltid en traktor på gång

Stig-Olle Andersson har tyckt om traktorer i hela sitt liv. Hans pappa drev en maskinstation och traktorer fanns med ändå från småbarnsåren. – Jag har kört traktor sen jag var fem år gammal, säger Stig-Olle Andersson. Som 15-åring började han köra på riktigt och under flera år hjälpte han till hemma hos far. Inte konstigt då att Stig-Olle Andersson har ett brinnande intresse för traktorer. Inte på det sättet på den tiden kanske, men för 30 år sedan tog det fart på riktigt. Då hade han hunnit börja arbeta på sin bilverkstad i Veberöd och hade dessutom hunnit avverka en samling veteranbilar. – Man var tvungen att hålla på och köra dem varje sommar för att de skulle hålla. Det var inget roligt. Traktorer är mycket bättre. Och tåligare, säger Stig-Olle Andersson. Hans allra första traktor var en Grålle, ett renoveringsobjekt som han hittade i Dörröd. Eftersom han jobbade på sin bilverkstad fanns det möjlighet att arbeta på traktorn under ledig tid. Renoveringen av den slitna traktorn var något som gav mersmak. – I och med att jag träffade på andra som var intresserade så var jag fast, säger Stig-Olle, som är en aktiv medlem i Veteranmaskinklubben Syd. Snart så tog han upp jakten på fler traktorer. För att vara intressanta ska de vara gamla renoveringsobjekt, helst inte nyare än 1960-talet. – Jag eftersträvar alltid att renovera dem till originalskick. Det bästa är om man kan bevara den gamla lacken, men det är ofta svårt eftersom traktorerna ofta är slitna och har stått ute i många år. Hela traktorn ska se ut som den en gång gjorde, det ska vara rätt färg, rätt däck och rätt motor, säger Stig-Olle Andersson. Snart började han leta efter fler traktorer, och nummer två blev en som han köpte av sin svärfar som hittat den i en lada som skulle rivas i samband med att man byggde Sturups flygplats. Det var en 9H International från 1937, den enda i samlingen som är utrustad med järnhjul. På den tiden fanns det ganska gott om gamla traktorer att få tag på, och priserna var humana. – Många orkade inte ens köra dem till tippen, utan man grävde ner dem i stället, berättar Stig-Olle. Numera finns det många som samlar, och det är betydligt svårare att göra fynd. Auktioner är inte att tänka på, för där blir priserna för höga. Och antalet bortglömda maskiner på gamla gårdar blir av förklarliga skäl färre och färre. – Men folk vet att jag samlar och det händer att någon tipsar mig om något vrak. Då är jag där inom en timme, säger Stig-Olle Andersson. I USA kan man fortfarande hitta en hel del, och för några år sedan kom Stig-Olle över tre stycken när han var på resa genom landet tillsammans med maskinklubben.En av dem var en John Deere 720 diesel från 1958 som Stig-Olle renoverat så fint att den vunnit flera priser på utställningar. Att renovera en sliten maskin tar tid, för Stig-Olles del allt från ett halvår till två år. Tillgången på reservdelar kan vara nog så besvärlig också, och en del måste han tillverka själv. Det är under vinterhalvåret som renoveringsarbetet pågår. På somrarna åker han runt på utställningar och visar upp sina fina gamla traktorer. Några planer på att sluta samla har han inte. – Det intresset kommer att följa mig så länge jag lever. Har du några dröm-traktorer som du letar efter? Jag skulle gärna vilja hitta en Zetor, en Oliver och en fyrhjulsdriven Mann, säger Stig-Olle Andersson. Jakten fortsätter…

Senaste nytt omLund

Dagens fråga

Missar du ofta att äta frukost?

Loading ... Loading ...
×