Tom Andreasson och Amanda Casanellas är två av de 72 artister som ska skrämma folk under Jillian McDonalds performande Undead in the night. Foto: Lars-Erik Gille

De ska skrämmas i skogen

Det är hårt publiktryck när Lilith Performance Studio presenterar sin 24:e stora performance, den största någonsin. Alla biljetter är sålda och flera hundra personer står i kö. Det handlar om skräck som underhållning och temat väcker intresse. – Skogen på natten är ett skrämmande ställe, speciellt för människor som jag som är vana vid staden. I skogen är det kallt, man hör ljud och ser skuggor. Kommer man vilse vet man inte vart man ska gå. Men jag hoppas att ingen ska gå vilse, säger Jillian McDonald. För ett och ett halvt år sedan träffade hon Lilith Performance studios ledare Elin Lundgren i New York och den senaste månaden har hon jobbat i Malmö med Undead in the night. Bland 300 sökande har 72 personer valts ut som kommer att vandra runt som zombies, vampyrer eller offer i olika scener längs en tre kilometer lång stig i en skånsk skog. Var den ligger är en hemlighet och publiken forslas dit med buss från Lilith Performance Studio i Malmö, åtta åt gången.

Varför tycker vi om att bli skrämda, tror du? – Man är ute efter spänningen och efter att få en ny erfarenhet. Ungefär som att åka berg- och dalbana, man känner det i hela kroppen. Eller kanske som att bli kär, säger Jillian McDonald. De tre senaste åren har hon arbetat med skräckfilmsgenren. Hon har bland annat sminkat sig till zombie på tunnelbanan i New York och iscensatt ett stort projekt med zombier som kollar in insatslägenheter. Zombier och vampyrer är två av skräckfilmsgenrens vanligaste arketyper. Medan de klumpiga zombierna stolpar fram i sina förvridna skepnader, inte sällan på väg att välta samhällets strukturer är vampyrerna vackra, spännande, tidlösa och odödliga. De två brukar aldrig mötas i en historia, men nu är det dags. Jillian McDonald har velat ta reda på mer om hur skräckfilmsgenren påverkar publiken. Så vad har du kommit fram till? – Att skräckfilmen har fått en otrolig grupp fans som i sig påverkar genren. Zombiefans kan vara verkligt extrema och det har bildats en slags subkultur där folk själva skapar historier, skriver och gör videor. Många skräckfilmsfantaster är dessutom väldigt väl bevandrade i genren och i filmerna ser man inte sällan hänvisningar till andra klassiska skräckfilmer, något som fansen känner igen. Kommer det att finnas något sådant i skogen också? – Absolut, där kommer att finnas inslag som kännarna kan känna igen. Några av de 72 som kommer att agera zombies och vampyrer ute i skogen är Amanda Casanellas, Tom Andreasson, Clara Isaksson och Märta Helander. – Det här är jättespännande, tycker Amanda. – Och helt absurt, säger Clara. – Alla går upp i sina roller och är väldigt fokuserade, säger Märta. Under 13 föreställningar 28, 29 och 30 maj ska de uppföra sina scener, där vissa hänger ihop i en historia. Publiken kan vandra relativt ostört med sin guide. Skräckfigurerna kommer att ha nog av varandra. Eller? Ska publiken ta med sig vitlök? – Det kanske inte skadar, säger Jillian Macdonald med ett litet skratt.

×