Wladyslaw Kazmierczak och Ewa Rybska gör sin performance The personal definition i det gamla bussgaraget på Celsiusgatan i Malmö. Foto: Lars-Erik Gille
Wladyslaw Kazmierczak och Ewa Rybska gör sin performance The personal definition i det gamla bussgaraget på Celsiusgatan i Malmö. Foto: Lars-Erik Gille

Personligt i bussgaraget

Lilith har tillfälligt flyttat till bussgaraget på Celsiusgatan. Skälet är att Wladyslaw och Ewa, som tillhör performancevärldens mest framstående konstnärer, behövde större plats än den som finns i studion. På lördagen ska de framföra sitt The personal definition i det som tidigare var ett bussgarage.

– Det här är vårt drömprojekt sedan åtta år tillbaka, säger Wladyslaw Kazmierczak, men det var svårt någon att hitta en plats där vi kunde göra det tidigare. Därför är vi väldigt glada att få chansen nu. 12 000 kvadratmeter ekar tomma i garaget. The personal definition ska äga rum på en del av ytan, medan resten utgör en fond, ett mörkt kringutrymme. En lång rad med glödlampor, ett piano och två stora projektionsdukar hör till rekvisitan. Wladyslaw ska krossa lamporna och på så sätt släcka ner lokalen. Ewa ska spela piano för första gången på tjugo år. På två projektionsdukar ska man få se bland annat material från stora performancestjärnor på 60- och 70-talet. Deras konst är mycket komplex, förklarar Wladyslaw Kazmierczak. Politik, filosofi, religion – många olika nivåer finns inblandade. Men att berätta verket fungerar inte.

– Det är en levande föreställning med levande publik. Ibland förändras saker just då det händer. Vi tror på handling och på bilden. Wladyslaw Kazmierczak började själv med performancekonst i Polen på 1970-talet, efter att ha studerat konst. Han har varit med om både att performance sågs som andrahandskonst och att allt fick en nystart efter Polens demokratisering, då det inte ens fanns några kritiker. En period däremellan målade han tak i kyrkor. 1997 började han och Ewa Rybska arbeta tillsammans och sedan dess har de gjort performances världen runt. – Vi har alltid försökt lära känna andra länders kulturer, något som är inspirerande för oss. Som performancekonstnärer är vi lyckliga när vi kan ändra oss och få nya infallsvinklar, säger han. – Överallt möter man uttänkta stereotyper och många människor som bara tror på vad media förmedlar. Folk färgas ofta av opinionen i vart och ett av länderna. Förstahandsinformation om hur det verkligen är får man när man träffar artisterna. De är kontroversiella, men känsliga och genom dem kan man lära mycket om de andra i ett land, grundinformation som man behöver för att bättre kunna kommunicera.

Fyra gånger har duon gjort performances i Sverige och lärt känna den svenska publiken, som de beskriver som mycket artig och känslosam. Världen runt har de vant sig vid att möta olika sorters publik och att utmana också sina egna förutfattade meningar. Wladyslaw Kazmierczak berättar om den gången han och Ewa hamnade på en festival i Indonesien och plötsligt stod inför en publik bestående av kvinnor i burka. En publik som visade sig uppskatta deras konst. Ewa Rybska ska sitta vid pianot på lördagskvällen, något som är ett känsligt ämne för henne. För tjugo år sedan spelade hon, men så bytte hon liv, bytte man, bytte allt. Nu blir resan vid pianot lite som en tidsmaskin som tar henne tillbaka. – Det är starkt känslomässigt för mig att spela igen, säger Ewa Rybska. Men om det blir kallt, nej, det spelar ingen roll. Det märker jag inte.

Malmöfestivalen vinjett

Webb-tv kultur

×